Denna studie är ett bidrag till den pågående diskussionen som förs både i det politiska och massmediala forumet gällande jämförandet mellan fristående och kommunala skolor. Syftet med denna studie är att jämföra och undersöka huruvida det föreligger några skillnader mellan två gymnasieklasser som läser psykologi. Den ena är fristående och den andra kommunal. De utvalda skolorna är dels Riksinternatskolan respektive Sundsta-Älvkullegymnasiet i Karlstads kommun. Det som skall jämföras är elevers uppfattning gällande; undervisningssituationen, läraregenskaper och grad av optimism. Detta examensarbete bygger på en kvantitativ enkätundersökning av komparativ art. Sammantaget deltog 46 elever i enkätundersökningen som var själuppskattad. Antalet elever var jämt fördelat mellan de två klasserna. Vad det gäller elevernas uppfattning rörande psykologiundervisningen påvisades skillnader med avseende på studiemotivation, kommunikation elev-lärare, samt en tendens ifråga om det sociala. Att den kommunala skolans elever framstod som mer studiemotiverade kan sannolikt hänföras till en större tillfredsställelse med sin psykologilärare. I en sådan här begränsad studie får naturligtvis de enskilda lärarna en avgörande betydelse för resultatet. Att den kommunala skolan fick högre värden på frågorna i kategorin kommunikation lärare-elev indikerar att läraren här var mer lyhörd för elevernas tankar och åsikter. Dessutom upplevde eleverna i högre grad att de kunde påverka lektionsinnehållet. I svaren som hänförts till kategorin socialt återfanns en tendens till att Riksinternatets elever upplevde en högre grad av samvaro samt att de i större utsträckning kunde få hjälp av någon med läxor efter lektionstid. Förklaringen till detta är med stor sannolikhet att skolan ligger avskild från övriga samhället, vilket skapar en slags egen gemenskap. Det förelåg inga olikheter mellan klasserna när det gäller uppfattning av egenskaper hos den idealiske psykologiläraren. Det kan antas att det finns något som är viktigare och mer gemensamt för alla elever oavsett skola eller individuell studiebegåvning, mognadsnivå eller inställning till skolan. Detta torde kunna härledas till mellanmänsklig interaktion; samspelet människor emellan. Undersökningens resultat uppvisade ingen skillnad vad det gällde grad av optimism (LOT) mellan klasserna. Självfallet bör poängteras att individuella faktorer eleverna emellan spelat en stor roll för resultatet. Konklusionen torde trots att studien inte kan dra några generella slutsatser vara att vissa data indikerar att storleken på skolan kan ha viss betydelse, men dock inte spela en avgörande roll vad gäller grad av optimism utan att det är andra faktorer som avgör och att dessa inte kunnat täckas in i studien beror på undersökningens omfång.

This study is a contribution to the ongoing discussion which takes place in both the massmedial and the political arena concerning the comparisation between the Independent and the Municipal School. The purpose of this study is to compare and explore if there are any differences between two classes in the upper secondary school in the third grade, who studies psychology. One of the schools is a private school and the other is a Municipal School. The chosen schools are what I call Riksinternatskolan and Sundsta-Älvkullegymnasiet in the municipal of Karlstad. This study compares the pupils ideas/opinions regarding: Teaching Situation, Teacher Qualities and Degree of Optimism. The works method is built on a qualitative method of comparative art. To summon up 46 pupils have answered the survey, which was self-estimated. The number of pupils where approximately the same in the two classes. When it comes to the pupils opinions concerning the education in psychology there where differences regarding studying motivation, the communication teacher-pupil and a tendency in the social aspect. The pupils in the Muncipal school appeared as more studymotivated and it can assumedly be explained by a greater satisfaction with the teacher in psychology. In a limited study as this each of the two teachers is given a significant impact on the result. The Muncipal school got higher values on the questions in the category communication teacher-pupil indicates that this teacher was more open for the thoughts and views of the pupils. The pupils in this class also to a higher degree felt that they could influence the content of the lessons. In the answers beloning to the category social aspects there was an indication showing that the pupils of Riksinternatet experienced an higher degree of (social) fellowship and that they to a higher degree could get homework-aid after the lessons. The explanation to this is with great possibility that the school is situated apart from the rest of the society and this creates a kind of fellowship in the school. Detta torde kunna härledas till mellanmänsklig interaktion; samspelet människor emellan. The school classes had the same opinionen concerning the quality of the ideal psychology teacher. One can assume that there is something more important and common for all pupils regardless schools or individual talent. The pupils attitude towards the school should deduce interplay between human. The research showed no differences concerning optimism or pessimism. (LOT). Obviosly one may point out that the individual factor between the pupils play a big part in the results. One cannot jump to any conclusion despite that certain parts indicate that the size of the school may have some significance but it does not play a decisive part concerning the degree of optimism. There are other factors which can decide and it has not been possbible to cover in the research due to the size of the study.