Denna studie behandlar olika medias inflytandet på undervisningen på gymnasiet . Resultatet, vilket jag fick fram genom att göra en enkätundersökning bland 80 stycken gymnasieelever (tre engelskgrupper och tre tyskgrupper från årskurs 1-3) i en mellansvensk småstad påvisar att det är förvånansvärt liten påverkan av media som till exempel TV, dator/Internet, radio, och såpor i dagens undervisning på gymnasienivå. Detta trots ett mycket stort mediautbud i IT-samhället vi lever i idag. Syftet med detta examensarbete att undersöka följande huvudområden: 1. En kartläggning av medias inflytande på undervisningen på gymnasiet. 2. Kan man dra nytta av tävlingsprogram, såpoperor och nyheter på engelska och andra främmande språk mer än vad man för tillfället gör? 3. Vilken är elevernas inställning till användandet av media i språkundervisning? Det går egentligen inte att dra några övergripande slutsatser utifrån en så pass begränsad undersökning som denna. Det man kan se på resultatet av databearbetningen är dock att det används mer media i engelskundervisningen än i tyskundervisningen. Eleverna väljer att studera ett främmande språk som till exempel tyska senare och de har då självklart inte ett lika stort kunnande som de har i engelska. Därför väljer kanske lärare att fortsätta med sin så kallade traditionella undervisning i ämnen som tyska, medan eleverna som läser engelska kan utveckla sina faktainhämtningsmetoder med hjälp av olika media. Dessa fakta kan förhoppningsvis utvecklas till riktig kunskap. Det finns flera faktorer man måste tänka på när man använder media i undervisning. En av dessa är att eleverna har nog baskunskap eftersom eleverna själva i en av enkätfrågorna erkänner att det ibland är svårt att tyda informationen de bland annat söker fram på Internet. Det är uppenbarligen svårt för elever att hitta information som ligger på deras kunskapsnivå beträffande det främmande språket. En lösning skulle kunna vara att läraren förser eleverna med material som han/hon hittat. Det är även viktigt att eleverna arbetar på det sätt de anser att de lär sig bäst, detta är en individualiseringstanke. En del elever uppger i enkätsvaren att de lär sig bäst av ”traditionell” undervisning. Man kan även se att eleverna anser att de lär sig främmande språk på fritiden också när de använder media som TV, video, dator men även när de är utomlands. Om man skall betrakta det som är viktigast i språkundervisningen är det troligtvis variationen. Som lärare måste man försöka variera undervisningen för att varje elev skall få sin del. Detta regleras till del av läroplanerna, kursplanerna, de ekonomiska och tidsmässiga faktorerna.