Syftet med uppsatsen är: att jämföra fyra av dagens läroböcker i historia på gymnasiet för att se hur väl de svarar mot Lpf-94 och kursplanen i historia inom området den svenska stormaktstiden och dess framväxt. De fyra böckerna som slumpmässigt valdes ut genom lottning var Epos, Alla tiders historia, Människan genom tiderna och Historia. Till min hjälp vid själva undersökningen användes en metod som Agneta Bronäs använt sig av vid sin avhandling ”Demokratins ansikte: En jämförande studie av tyska och svenska samhällskunskapsböcker för gymnasiet”. I denna avhandling studerar Bronäs nämligen böckernas komposition och uttrycksform vilket även jag gör i denna uppsats. Studerar man kompositionen så ser man att alla fyra böckerna har en beskrivande karaktär av texttyp, men där Epos och Alla tiders historia också har en förklarande del. Informationsstrukturen skiljer inte nämnvärt mellan böckerna. Däremot är bara Historia enspaltig och har frågor i marginalen medan de andra är tvåspaltiga. Om böckerna är av monolog eller dialog uttrycksform så har alla en monolog form men att Epos även har en dialog uttrycksform vilket också Historia har i och med frågorna i marginalen. Denna skillnad mellan böckerna gäller även när det gäller begreppen övertala och övertyga, där Epos och Historia har en form av det sist nämnda begreppet, dock i Historia gäller detta enbart frågorna i marginalen. Med utgångspunkt av detta så är tendensen att Epos svarar bäst mot Lpf-94 och kursplanen i historia eftersom den ställer högre krav på aktivitet hos läsaren. Detta är något som man som historielärare bör tänka på vid valet av historieböcker, att de motsvarar de krav som eleverna ställs inför i Lpf-94 och kursplanen.