Syftet med denna uppsats är att studera lärares och elevers syn på användandet av populärkulturella texter i svenskämnets litteraturundervisning. Detta för att skapa en diskussion om hur litteraturundervisningen ser ut och hur den eventuellt kan förändras för att bättre svara mot elevernas verklighet. Följande forskningsfrågor ligger till grund för min studie: Vad bör litteraturundervisningen enligt lärare och elever innehålla och i vilken utsträckning skall populärkulturella texter få förekomma i denna undervisning? Vem eller vad bestämmer enligt lärarna och eleverna texturvalet och varför? Anser läraren att han/hon har kunskap om vilka typer av texter som eleverna läser på fritiden och tas de upp till diskussion i klassrummet? Anser eleverna att läraren har kunskap om vilka typer av texter som de läser på fritiden, och tycker de att det finns plats för diskussion av dessa i klassrummet? Undersökningen bygger på kvalitativa djupintervjuer med två lärare och fyra elever från naturvetenskapsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Istället för att ställa färdiga frågor till informanterna utgick jag från tre större ämnesområden som täcktes upp under samtalets gång. Detta för att erhålla så öppna och spontana beskrivningar från informanterna som möjligt. De aktuella områdena var följande: Litteraturundervisningens syften och innehåll, urvalet av texter i undervisningen, samt lärarens kunskap om elevernas fritidsläsning. Av studien framkom det att eleverna var positiva till att använda populärkultur i undervisningen och såg det som en förutsättning för att göra litteraturstudierna stimulerande. De flesta av dem var också eniga om att litteraturundervisningen, för allmänbildningens skull, även bör ge en viss orientering i litteraturhistorien. Av lärarna i undersökningen var den ena öppen för att ta in populärkultur i undervisningen medan den andra betonade den kanoniska litteraturens överlägsenhet. Läraren som utgick från elevernas erfarenheter och ”släppte” in deras kultur i klassrummet var den som fick bäst respons hos sina elever. Det tycktes också vara dessa elever som hade nått längst i sin läsutveckling.