Detta arbete grundas på en jämförande undersökning om lärares bild av och inställning till studiemotivation på samhällsprogrammet på en kommunal skola och en friskola. Undersökningens syfte är att ta reda på om SO-lärarna på den kommunala skolans och friskolans samhällsprogram anser att SP-eleverna har problem med låg studiemotivation och, om så är fallet, vad de tror att det beror på. Dessutom var syftet att belysa lärarnas inställning till elevmotivation: vad har gjorts för att möta eventuella problem och hur stort ansvar för elevmotivationen anser de bör läggas på läraren? I mina frågeställningar undrar jag vad eventuella skillnader i svaren mellan skolorna grundar sig på? Jag använde mig av intervjuer som mätinstrument och urvalet var SO-lärare som undervisar eller har undervisat på samhällsprogrammet. Undersökningens slutsatser handlar i stora drag om att det finns problem med låg studiemotivation på båda skolor, och att det finns både likheter och skillnader mellan hur respektive lärargrupp beskriver orsaken till problemen på sin skola. På den kommunala skolan säger man att de omotiverade valt fel program, på friskolan tror man att det beror på att vissa normalpresterande elever alltid känner sig sämst p.g.a. att skolans stora majoritet är väldigt högpresterande. Friskolelärarna ser också problem med att en yttre motivationsfaktor som betyg överskuggar allt arbete. I inställningen till elevmotivation och arbete med motivationsstrategier är friskolelärarna en homogen grupp, de kommunala lärarna en heterogen grupp. Skillnaderna i inställning mellan olika individer grundar sig främst i synen på pedagogisk övertygelse: synen på kunskap, elevroll och lärarroll. Hur man verkligen arbetar grundar sig också i pedagogisk övertygelse, men här utövar även aspekter som skoltradition och organisation stor påverkan.