I uppsatsen diskuterar jag latinets ställning och funktioner i Sverige och Europa från tidig medeltid till nutid. Frågeställningen handlar om de argument för och emot latinet som förts fram under olika tider i Sverige. Kan vi använda oss av samma argument idag för att diskutera latinets vara eller icke vara? Denna fråga, som har sina rötter i en debatt om latinet som internationellt gemensamt språk under 1700-talet, är aktuell även idag. Vidare är syftet med uppsatsen även att undersöka varför svenska gymnasieelever väljer att läsa latin idag. Slutsatsen blir att latinet har mist de funktioner det hade från början, men att några av dem kan definieras om så att de passar dagens förhållanden. Däremot känns flera av de argument för och emot latinet fortfarande aktuella och relevanta för oss idag. De intervjuade gymnasieeleverna menade att de börjat läsa latin, eftersom de hade ett allmänt språkintresse och ville veta mer om den grekisk-romerska mytologin, historien och litteraturen.