I detta examensarbete har jag undersökt vilka reaktioner som kan uppstå i en krissituation och hur man bör hantera och bearbeta svåra händelser. Jag har även jämfört mina två praktikskolors krisplaner, samt intervjuat en huvudansvarig för respektive beredskapsplan. Detta för att få en tydlig bild av hur man inom skolan förbereder sig på, och arbetar med kritiska situationer. Vad gäller reaktioner vid kriser och hur man ska hantera dessa, bör man vara väl medveten om att ingen människa är den andra lik. Därmed är människors sätt att reagera och behov av stöd av skilda arter. Somliga reagerar högt och vilt, andra vänder sig inåt och sluter sig likt musslor. Man kan dock urskilja fyra faser i krisen som alla på ett eller annat sätt genomgår. Det går även att fastställa att vi alla behöver empati och omtanke, inte minst i krisartade situationer. D å jag inledde mitt arbete om krishantering trodde jag att varje skola hade skyldighet att besitta en skriftlig beredskapsplan i händelse av kris, riktigt så är inte fallet. Det ska förvisso finnas en beredskap då kriser inträffar, men det är inte fastslagit att det ska finnas en skriftlig krisplan. Mina två praktikskolor besitter dock skriftliga handlingsplaner och de två krisplanerna som jag undersökt i detta arbete åskådliggör på ett tydligt sätt hur man ska handla vid krisartade situationer. I mångt och mycket stämmer planerna överens, de tar i stort sett upp samma tillbud och i punktform redogörs för hur man ska gå till väga i olika situationer av kris. En gemensam faktor hos de båda krisplanerna är att skolledningen har huvudansvaret för att det sker en bearbetning av den kris som blivit ett faktum.