Syftet med uppsatsen var att ge en bild av hur elever påverkas värderingsmässigt av den undervisning de får om EU inom ämnet samhällskunskap. För att uppnå detta intervjuades två lärare om hur de såg på EU, hur de lagt upp undervisningen och hur de såg på densamma. Vidare genomfördes två enkätundersökningar i två olika klasser för att se om en förändring i attityd till EU hade ägt rum efter att man haft undervisning i ämnet. Klasserna hade ungefär samma undervisningsupplägg, men lektionerna i klasserna var inte gemensamma. Avslutningsvis gavs en bild av hur påverkan av elevernas attityder hade gått till. I intervjuerna med lärarna framkom att undervisningen hade skett genom grupparbete under en och en halv månads tid. När det gällde lärarnas uppfattning om undervisningen konstaterades att lärarna hade en ganska tydlig samsyn på saken men att den ene av de två lutade åt en mer traditionell undervisning. När de gäller deras syn på EU var båda mycket positiva till denna. Av enkätundersökningen framkom att det var möjligt att se en förändring i klasserna. Förändringen var dock mer tydlig i klass 1 än i klass 2. Elevernas attityd till det svenska EU-medlemskapet hade blivit mer negativ efter det att man hade arbetat med ämnesavsnittet. Dock visades här att eleverna i båda klasserna delvis hade blivit mer osäkra i sina ställningstaganden. Förändringen i klass 2 var heller inte så stor som i klass 1. Den negativa bilden till EU-medlemskapet visade sig dock vara något mer nyanserad än vad beskrivningen ovan ger vid handen. Undersökningen visade att eleverna i vissa frågor såg ganska positivt på EU. När det gällde elevernas uppfattning om vad EU kunde innebära i möjligheter för dem personligen var eleverna ganska positivt inställda. En liten ökning i negativ riktning syntes emellertid i klass 1 medan eleverna i klass 2 hade blivit mer positiva i frågan efter att man hade arbetat med ämnesavsnittet. När det gällde elevernas syn på vad EU betydde för freden i Europa visades att eleverna i båda klasserna hade blivit mer positiva i denna fråga. Sammantaget var det alltså en ganska komplicerad bild som framkom i undersökningarna, men tendensen visade sig ändå vara att eleverna generellt sett hade blivit mer negativa till unionen i båda klasserna. Dock var resultatet alltså inte så entydigt i klass 2, där eleverna var lite mer positiva än i klass 1. Avslutningsvis gjordes ett försök att hitta förklaringar till varför eleverna hade ändrat attityd. När det gällde påverkan från lärarnas sida, som alltså var mycket positiva till unionen, var det inte möjligt att konstatera någon sådan inom ramen för arbetet. Däremot konstaterades att undervisningsupplägget i sig säkert hade stor betydelse för att det skett en attitydförändring. Här konstaterades det att det grupparbete man hade genomfört i klasserna, inbjöd till dialog eleverna sinsemellan. I och med dialogen fanns det stora möjligheter för eleverna att påverka varandra. Vidare visades hur eleverna sannolikt påverkades av det kunskapsstoff man arbetade med. Det pekades avslutningsvis på hur eleverna inte bara påverkas i klassrummet utan också av sin omgivning, uppväxt och tidigare kunskaper och attityder. Den viktiga avslutande slutsatsen var att det inte var möjligt att, inom ramen för uppsatsen, exakt peka ut vilka påverkansfaktorer som orsakat förändringarna i attityd hos eleverna. Däremot var det alltså möjligt att lyft fram en rad tänkbara förklaringar och ge en allmän bild av hur påverkanssituationen såg ut.