Huvudsyftet med föreliggande studie var att studera hur vanligt det är med kommunikationsrädsla bland programstuderande vid universitetet i Karlstad. I vilken utsträckning förekommer rädslan i olika kommunikationssituationer, och hur många symptom upplevs av de studerande i framträdandesituationen? Även skillnader mellan kön, olika utbildningsområden och ålderskategorier studerades. Studenterna tillfrågades också om undvikande och om vilken hjälp de önskade av universitetet i framträdandesituationer. En enkät med skalor av Likert typ (PRCA-24, McCroskey, 1982) sändes ut till 180 slumpvis utvalda programstuderande (termin 4, Vt. 2000), varav 131 studenter svarade. Resultatet visade att 20,6 % av studenterna lider av hög generell kommunikationsrädsla. Av alla de svarande studenterna är det 41,2 % som upplever fyra eller fler symptom under ett framträdande, d.v.s. indikerar en panikattack. Kvinnorna visade signifikant fler symptom än männen. De studerande inom naturvetenskap och teknik visade bl.a. högre generell kommunikationsrädsla än de som studerade inom undervisningsprogrammen. Av studenterna var det 67,9 % som önskade hjälp av universitetet i framträdandesituationen. Slutsatserna av undersökningen blev att kommunikationsrädsla förekommer vid universitetet i Karlstad, och för en avsevärd del är problemet allvarligt. Detta visar att de förslag till hjälp som studenterna uppgivit bör tas på allvar. Vissa undervisningsformer behöver ses över och förändras/förbättras för att stimulera till ett behagligare, tryggare och mer stimulerande diskussionsklimat på universitetsnivå. Sökord: Kommunikationsrädsla, undvikande, framträdande, PRCA-24, panikattack.

The main purpose of the present study was to investigate communication apprehension among students at various undergraduate programs at Karlstad University, Sweden. To what extent does this apprehension present itself in different communicative contexts, and how many symptoms do students experience in the public speaking context. Differences regarding gender, educational field and age were also studied in relation to the research questions. The students were asked about avoidance and about the kind of assistance the university could provide in public speaking. A Likert scale questionnaire (PRCA-24, McCroskey, 1982) was administered to 180 randomly selected program students in their fourth semester of studies (2000), and 131 were returned. Results showed that 20.6 % of the students suffer from high general communication apprehension. Out of the answering students, 41.2 % experienced four or more symptoms indicating a panic attack during a presentation. Women significantly reported more symptoms than men did. Students in the natural and technical sciences reported among other things higher general communication anxiety, than students in education programs did. There were 67.9 % of the students that would appreciate help or assistance by the university regarding public speaking. Conclusions of the study were that communication apprehension do exist at the university of Karlstad, and for a considerable part of the students is the problem severe. This show that suggestions given by students as to how the university can help should be taken seriously. Teaching methods need to be scrutinized and possibly changed/improved in order to create a more comfortable, safe and stimulating discussion climate in academia.