Uppsatsen syftar till att belysa hur gymnasielärare upplever sina elevers psykosociala mognadsnivå och vilka metoder de anser vara lämpliga för att stimulera den. Målsättningen med undersökningen är också att ta reda på om det finns någon korrelation mellan lärarnas resultat och deras: ålder, könstillhörighet, yrkeserfarenhet, personlighet och vid vilken typ av utbildningsprogram som de undervisar (hög-teoretiskt/låg-teoretiskt/praktiskt studieval). Datainsamlingen gjordes genom enkäter som den 11/12 2001 slumpmässigt distribuerades till ca. 35 gymnasielärare inom respektive utbildningskategori i en medelstor svensk stad. De fördelades jämt mellan män och kvinnor. Enkäten bestod av 31 VAS-skalor, 27 öppna frågor samt de standardiserade psykologiska testerna LOT (Life Orientation Test) och PANAS (Positive and Negative Affect Scheduel). Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan lärarnas enkätsvar och de oberoende variablerna. Respondentgruppen var dock påfallande homogen i det avseendet att samtliga deltagare hade en mer positiv läggning än vad människor i allmänhet har. Bortfallet av antalet enkäter försvårade generaliserbarheten, men var intressant till sin karaktär pga. att det troligtvis var selektivt. Bland de gymnasielärare som valt att medverka fanns inga individer med pessimistiska personlighetsdrag och dessutom endast någon enstaka deltagare under 40 år och med en yrkeserfarenhet som understeg 10 år. De slutsatser som kan dras av undersökningsresultat är att de metoder för att främja personliga och sociala färdigheter som presenterats inom den aktuella forskningen i stor utsträckning överensstämmer med de strategier som gymnasielärarna föreslagit, trots att de skiljer sig på vissa punkter. De forskningsprojekt som genomförts för ungdomar med sociala och emotionella svårigheter erbjuder t ex. ett föredömligt arbetssätt som i modifierad form skulle kunna användas med skolans samtliga elever som målgrupp, för att uppnå lika framgångsrika resultat som de unga människor som deltog i projekten. Nyckelord: utbildning, gymnasieelever, undervisningsmetoder och sociala färdigheter. Titel: Gymnasielärares bedömningar av, och metoder för att utveckla, elevers personliga och sociala färdigheter. En jämförande studie med avseende på lärares: ålder, könstillhörighet, yrkeserfarenhet och personlighet samt deras elevers studieinriktning

This essay is aiming at elucidating how upper secondary school teachers experience their students’ regarding psychosocial maturity and what methods the consider appropriate to stimulate it. The investigation is also directed towards inquire whether there are any correlations between the teachers’ results and their: age, sex, professional experience, personality and at what type of study programme they teach (highly theoretical/lower theoretical/practical). The data acquisition was accomplished by a questionnaire randomly distributed to approximately 35 upper secondary school teachers within each cathegory of educational program in a mediumsized Swedish town. They were divided into equivalent proportions for men and women. The questionnaires consisted of 31 VAS-scales constructed as semantic differential type questions, 28 open-ended questions, the standardized psychological tests LOT (Life Orientation Test) and PANAS (Positive and Negative Affect Scheduel). _x000B_The result did not confirm any significant differences between the result of the upper secondary school teachers and the independent variables. The group of respondents was thought remarkably homogeneous in the respect that all participants had a more optimistic disposition than people in general have. The decline of the number of questionnaires made it more difficult to state any generalizations form the outcome, but the falling off was interesting to its character as much likely was selective. Among the teachers who had chosen to take part in the investigation thee was no individual who had a pessimistic trait and in addition only some exceptional participant who was under the age of 40 and who had been working as a teacher for less than 10 years. _x000B_The conclusion that can be drawn from the result of the investigation is that the methods to promote personal and social skills which have been presented within current research to a large extent correspond with the strategies suggested by upper secondary school teachers, although they differ at certain points. The research projects which have been carried through for youth with social and emotional difficulties, offer a way of working worthy of imitation which modified could be used with all the students of the school as a target group to achieve as successful result as the young people who participated in the projects Key words: education, high school, secondary school, teaching methods and social skills. Title: Upper secondary school teachers’ experiences of and methods for stimulating their students’ personal and social skills. An comparative study with regard to teachers’. Age, sex, professional experiences, personality and their students’ educational programme.