Synen på psykiska funktionshinder har genomgått en betydande förändring ur ett historiskt perspektiv. Många omständigheter och händelser har påverkat hur psykiskt funktionshindrades situation ser ut idag. Långt färre psykiskt funktionshindrade får stöd enligt LSS än vad som var lagstiftningens intention. Syftet med denna C- uppsats är att beskriva några sakkunnigas uppfattning om hur LSS fungerar för psykiskt funktionshindrade. De sakkunniga vars uppfattningar beskrivs är Karl Grunewald, Barbro Lewin, Peter Brusén och Urban Markström samt Socialstyrelsen. Följande frågeställningar har legat till grund för att uppnå syftet: 1. Varför har så få psykiskt funktionshindrade insatser enligt LSS? 2. Vad bör göras för att psykiskt funktionshindrade i större utsträckning ska få del av LSS insatserna? 3. Är LSS som den är konstruerad idag ett bra redskap för att stödja psykiskt funktionshindrade? Metoden är kvalitativ fallstudie med en deskriptiv karaktär med en heuristisk ansats. Resultatet visar att det finns många olika orsaker till att de psykiskt funktionshindrade i liten utsträckning har insatser enligt LSS. Vidare ges flera förslag till förbättringar för att lagen ska fungera enligt intentionerna och komma de psykiskt funktionshindrade till godo. Diskussionsdelen tar upp resultatet i relation till uppsatsens bakgrund och teoretiska utgångspunkter.