Forskningsuppgiften består i att utifrån utvald litteratur systematiskt analysera Slow Food- rörelsens relation till nutida matkulturer och samhällsförändring, med syftet att fördjupa förståelsen av Slow Food- rörelsen. Analysen inbegriper därför tre komponenter: samhällsförändring, Slow Food- rörelsen och matkulturer. I analysen används dessutom två illustrationer för att på ett konkret sätt visa hur globaliseringen materialiseras i stadens restaurangstruktur. Författaren använder abduktion som metod, med innebörden nybeskrivning eller rekontextualisering. Genom att dela upp samhällsförändringen i fem nivåer skapas fem olika tolkningsramar. Syftet är att forskningsobjektet skall analyseras från så olika perspektiv som möjligt. I analysen framkommer bland annat, dels att Slow Food- rörelsen är en såväl modernitets- som postmodernitetskritisk rörelse, dels är en social rörelse som kämpar mot globaliseringens skadeverkningar på lokala kulturer samtidigt som den bidrar till globaliseringen, dels vill motverka urbäddningen av sociala relationer. Det blir tydligt att det finns en konflikt och spänning mellan en globaliserad och amerikaniserad masskultur och de lokala, regionala kulturerna, och att Slow Food- rörelsen har en roll att spela.