Politiskt är jämställdhet mellan könen ett mål. För att vi i samhället ska kunna nå jämställdhet finns lagar som syftar till öka jämställdheten i arbetslivet. Enligt lagen ska kvinnor och män kunna förena arbetsliv och familjeliv, men jämställdhetsombudsmannens (JämO) rapport och Handelstjänstemannaförbundets (HTF) undersökning visar att ofta gäller det motsatta. Både kvinnor och män förväntas av samhället förvärvsarbeta och på något sätt måste de få ihop vardagens organisation. HTF:s undersökning visar, att det är fler kvinnor än män som upplever kombinationen arbete och familj jobbig och statistiken visar, att det är främst kvinnor som arbetar deltid. Vardagen består av olika sfärer, dels den offentliga sfären som innefattar arbetslivet dels den privata sfären som innefattar hem, familj och fritid. Undersökningar har visat att kvinnor och män är ense om att man ska dela på arbetet när det gäller hushållssysslor. Däremot fungerar detta inte i praktiken, utan ofta är det kvinnan som mer eller mindre har huvudansvaret för hushållsarbetet. När det gäller omsorgen om barnen är männen mer engagerade när det gäller de vardagliga sysslorna, men när det gäller att vara föräldralediga, är det kvinnorna som tar ut den största delen. Männen kan välja om de vill vara föräldralediga eller om de vill satsa på sitt arbete. För att förena vardagens olika sfärer måste man skapa strategier vilket sker genom en anpassning till de villkor, möjligheter och begränsningar som finns både i samhället och inom den egna familjen. Kvinnors handlande i vardagen kan å ena sidan förstås utifrån mansdominansen i samhället, där kvinnors handlande präglas av att de är strukturellt underordande. Å andra sidan måste man även ta hänsyn till att kvinnor lever under olika villkor, i olika klasser eller livsformer, vilket i sin tur påverkar deras förhållningssätt och handlingar i vardagen. Syftet med min uppsats har varit att beskriva kvinnors vardag utifrån de två sfärerna samt att finna strategier som kvinnorna har för att förena de två sfärerna. Jag har även valt att jämföra tre livsformer/klassers vardagsliv med varandra. För att undersöka detta valde jag att göra en kvalitativ studie i form av intervjuer med öppna frågor. Det innebär att jag kan inte dra några generella slutsatser av resultaten utan istället ge en mer nyanserad bild som exemplifierar. I min undersökning ingick elva kvinnor från hela Sverige. Det var kvinnor i karriären, kvinnor från mellanskiktet och arbetar-kvinnor. Det visade sig att kvinnorna hade likartade beskrivningar av vardagen beroende på livsforms/klasstillhörighet, men ibland även oberoende livsforms/klass-tillhörighet. Resultaten av min undersökning visar att kvinnor har huvudansvar för hushållsarbetet men flera orienterar sig mot jämställda förhållanden. De som var mest jämställda var inte karriärskvinnorna utan kvinnorna i mellanskiktet. När det gäller omsorgen om barnen är paren mer jämställda i det vardagliga arbetet med barnen även om kvinnorna har huvudansvar för vissa uppgifter. Det är också kvinnorna som har tagit ut merparten av föräldraledigheten vilket leder till rutiner som är svåra att bryta. Möjligheter till fritid för kvinnorna är begränsad och man anpassar fritiden till familjen. De kvinnor som hade bäst möjlighet till fritid och egen tid var karriärskvinnorna. När det gäller att förena arbetsliv och familjeliv har kvinnorna livsfoms- /klasspecifika strategier.