Syftet med denna uppsats är att belysa kvinnliga socialsekreterares upplevelser av stress i sitt yrkesarbete samt i förhållandet yrkesarbete och familjeliv. Man har i stressforskningen bortsett från att kvinnors livsvillkor inte ser ut på samma sätt som mäns. Stressforskningen har främst berört stressorsaker kopplat till yrkesarbetet men majoriteten av alla kvinnor står för två arbeten: yrkesarbetet och hemarbetet. Det är fort-farande kvinnor som har huvudansvar för hem och familj. Tidigare gjorda undersökningar har visat att kvinnors stress baseras på komplexa interaktioner mellan yrkesarbete och familjeliv. Samtidigt visar andra studier att kvinnliga socialarbetare upplever sin arbetsbelastning som stor. Dessutom möter människor som arbetar i ett klientrelaterat arbete en komplicerad verk-lighet där krav och behov utifrån ett samhällsintresse, arbetstagarintresse och ett klient-intresse ska mötas. Arbetsförhållanden påverkar vårt övriga liv och detta gäller också det om-vända. Med krav både från yrkeslivet och från familjelivet kan detta innebära en ”dubbel” arbetsbörda för kvinnor. För att uppfylla mitt syfte använde jag mig av kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Jag valde att intervjua åtta kvinnliga socialsekreterare som arbetar på olika avdelningar inom socialförvalningen i Karlstad. Min undersökning visar att socialsekreterarna upplever sina arbetsförhållanden som mindre bra. Socialsekreterarna har höga krav på sig från olika håll och känner att de inte riktigt kan leva upp till kraven. Egenkontrollen i arbetet är hög i och med att de själva kan påverka och i ganska stor utsträckning kan planera hur de vill lägga upp dagen. Däremot har de mindre egenkontroll över arbetet dvs. påverka beslut som rör arbetssituationen och förvaltningen i stort. När det gäller det sociala södet från arbetskamrater, chefer, familj, vänner och släktingar upplever socialsekreterarna det som högt. När det gäller hushållsarbetet visar min under-sökning att kvinnorna har huvudansvaret över det. Det är även kvinnorna som har hand om omsorgen av barnen samt sköter planeringen av t.ex. barnens kläder samt alla externa kontakter med skola och fritids osv. När det gäller förhållandet yrkesarbete och familjeliv menar kvinnorna att det stressiga yrkesarbetet påverkar dem negativt utanför yrkesarbetet. Yrkesarbetet medför att de blir trötta samt att de inte har lika mycket ork och tid till familjen, hemarbetet och sig själva som de skulle vilja ha. Samtidigt upplever flera kvinnor det svårt att kombinera yrkesarbete med familjeliv. Kvinnorna upplever en konflikt mellan rollen som yrkesarbetande kvinna och rollen som mamma vilket resulterar i dåligt samvete. Det verkar finnas ett kvinno- och modersideal i vårt samhälle för hur en moder och kvinna ska vara som ställs mot en annan verklighet. Kvinnorna ger uttryck för att det är en balansgång mellan yrkesarbetet, hemarbetet, familjen samt rätten att tänka på sig själv. Det blir ett slags triangel-drama där följden för kvinnorna blir en upplevelse av tidsbrist. Kvinnornas egna tid visar sig vara den tid som kvinnorna prioriterar bort i första hand vilket minskar deras tid till återhämt-ning.