Uppsatsen behandlar småföretagande kvinnors vardagsliv och hur de integrerar företagandet i sina vardagsliv. Studien är kvalitativ och bygger på en intervjuundersökning. Det är således de småföretagande kvinnornas egna berättelser, upplevelser och erfarenheter som utgör själva studie incitamentet. Studien utgår, från en helhetssyn, där livets olika delar ställs i relation till varandra. Kvinnor utgör en stor andel av antalet småföretagare i Sverige. Kvinnligt småföretagande ökar vidare kraftigt . De har dock varit en osynlig och negligerad grupp, inom den traditionella enteprenörsforskningen. Även inom sociologin har det skrivits förhållandevis få studier om kvinnoföretagare, eftersom forskningen i hög grad varit inriktad på lönearbete. Jag anser det därför viktigt att kunskapsbildningen ökar kring denna grupp, för att få en större förståelse för deras vardagsvillkor och hur de väljer att integrera företagandet i sina vardagsliv. Genom att studera småföretagande kvinnors vardagsliv skapas ett värdefullt kunskaps underlag för hur kvinnor i praktiken driver sina företag och vilka mål de har med sitt företagande. Huvudsyftet har varit att få ökad förståelse för kvinnors företagande, genom att belysa deras egna upplevelser av sina vardagsvillkor. Studien syftar vidare till att belysa hur de väljer att organisera sitt vardagsliv. De aspekter jag urskilt är förhållningssätt till arbete- barnomsorg / hushållsarbete och den fria tiden. Syftet är även att belysa familjens/mannens roll i de båda sfärerna. Slutligen har syftet varit att se om det finns mönster och samband mellan kvinnornas förhållningssätt till de ovan nämnda aspekterna och deras mål med företagandet och hur de i praktiken driver sitt företag. Studien visar att kvinnoföretagarna har ett starkt engagemang för sitt arbete. Med sitt företagande eftersträvar de oberoende, frihet, självförverkligande, livsglädje och tidsmässig flexibilitet. De vill således med sitt företagande skapa sig ett friare levnadssätt. De ser alltså företagandet som en möjliggörande ram för att skapa sig ett liv de trivs med. Resultaten av min undersökning visar dock att det finns en stor variation i hur de småföretagande kvinnorna väljer att organiserar sina vardagsliv. Analyseringen av materialet har givit upphov till fyra olika kategorier/ idealtyper med avseende på olika småföretagande kvinnors förhållningssätt till arbete- barnomsorg -hushållsarbete och fritid. Kategorierna belyser även, vilken roll deras partner spelar inom dessa områden. Kategorierna omfattar vidare företagets ekonomiska betydelse för familjen. De olika kategorierna har jag valt att benämna: den moderliga, den dualistiska, den ambivalenta och slutligen den helhjärtade företagerskan. I kvinnornas olika förhållningssätt spelar könsaspekterna en viktig roll, men även vilket mål de har med sitt företagande. Inom de olika kategorierna kan även olika strategier för att förena arbetsliv och familjeliv urskiljas, dessa ska förstås både utifrån köns- rums och tids dimensionerna. Studien visar även att familjens stöd är oerhört viktigt och att kvinnorna är omgivna av hjälpande och stöttande manliga förebilder. Mellan familjemedlemmarna sker även ett utbyte av reciprokra tjänster.