Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Anställdas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön - en kvalitativ jämförande studie mellan bemanningsföretag och arbetsförmedling
2003 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
Abstract [sv]

Vår studie är en jämförande kvalitativ studie. Vår frågeställning är: Hur upplever de anställda på bemanningsföretag och arbetsförmedling sin psykosociala arbetsmiljö? Vi har genomfört nio kvalitativa intervjuer, fem med anställda på arbetsförmedling och fyra med anställda på bemanningsföretag. Som teoretisk referensram har vi använt oss av Karaseks krav/kontroll/socialt stödmodell samt Oldham och Hackmans arbetsegenskapsmodell. Vi har även blivit inspirerade av Aaron Antonovskys KASAM-teori och har där tagit fasta på de tre komponenterna i KASAM, nämligen hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet. Det finns både skillnader och likheter mellan hur de anställda upplever sin psykosociala arbetsmiljö på bemanningsföretag och arbetsförmedling. Utifrån våra teoretiska referensramar är våra slutsatser dock att respondenterna på arbetsförmedlingen antingen har ett kollektivt eller isolerat högstressarbete samt att de inte har komplett känsla av sammanhang – KASAM. Om arbetet är kollektivt eller isolerat härrör till om respondenterna känner socialt stöd från både chefer och kollegor eller inte. Utifrån Karaseks modell är ett kollektivt högstressarbete ett arbete där det sociala stödet är högt men arbetskraven är höga och egenkontrollen låg. Ett isolerat högstressarbete är ett arbete med lågt socialt stöd, höga krav samt låg egenkontroll. Det sistnämnda visar på en sämre psykosocial arbetsmiljö som på sikt kan leda till stressrelaterade sjukdomar och utbrändhet. KASAM:en brister i att respondenterna upplever verksamhetsmålen och därmed kraven som för höga, vilket leder till att de inte upplever sitt arbete helt och hållet hanterbart och begripligt. Däremot upplever respondenterna att deras arbete är meningsfullt. Respondenterna på bemanningsföretagen har, utifrån våra teoretiska referensramar, ett kollektivt aktivt arbete och en känsla av sammanhang – KASAM. Att ha ett kollektivt aktivt arbete innebär att det sociala stödet är högt, samtidigt som egenkontrollen är hög och arbetskraven höga. Detta kännetecknar, enligt Karasek, det goda arbetet. Alla respondenter upplever sitt arbete som meningsfullt, hanterbart och begripligt.

Place, publisher, year, edition, pages
2003. , 73 p.
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-58945Local ID: SOC D-3OAI: oai:DiVA.org:kau-58945DiVA: diva2:1123654
Subject / course
Sociology
Available from: 2017-07-13 Created: 2017-07-13

Open Access in DiVA

No full text

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 4 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf