Attityderna från samhällets sida om de hemlösa kvinnorna blir svårare och svårare för kvinnorna att klara av, de skapar känslor som de har svårt att döva. Polisen har en attityd av förnedrande art och det accepterar kvinnorna mer eller mindre. Respondenternas erfarenheter av kvinnornas situation har haft stor betydelse för min studie, framförallt det som Bosse berättade. Bosses erfarenheter har gjort att han ser pessimistiskt om framtiden, han anser att socialtjänsten har förlorat sin menig och har nu mer inga resurser att ta hand om dessa kvinnor. Den kvinnliga hemlösheten innebär ett multiproblem, helheten betyder oerhört mycket. Det har inte gjorts så mycket studier om den kvinnliga hemlösheten, mycket beror på att den mer eller mindre är dold. Hans Swärd har stor betydelse i forskningen runt hemlösheten. Erik Finne har gjort studier om omfattningen av hemlösheten i Stockholm år 1993, 1996 och 1997, önskvärt vore en studie om omfattningen på 2000-talet. Antalet hemlösa kvinnor ökar, framförallt är det yngre kvinnor och kvinnor med invandrarbakgrund som står för ökningen. Samhällets ideal är även ideal som de hemlösa kvinnorna har. De har i stort sett samma normer och värderingar som resten av medborgarna. Att inte kunna leva upp till idealet visar att fördomar och attityder stämmer anser kvinnorna. De tar över attityderna och överför dem på sig själva. De ser sig som mindre värda och att ständigt misslyckas stärker denna bild. Kvinnorollen i samhället är förknippat med hemmet, kvinnan ska pyssla och pynta, ha ordning och reda. Sköta och ta hand om man och barn, något som dessa kvinnor av olika anledningar har misslyckats med, vilket återigen visar att de är värdelösa sett ur deras ögon. Kvinnor ska idag vara vackra, smala och ha ett meningsfullt arbete, ett hem fyllt med trygghet och kärlek. Kvinnorna ska vara självständiga och inte längre vara beroende av mannen. Syftet med min studie är deskriptivt, det vill säga beskrivande. Syftet är att beskriva kvinnors situation och villkor som hemlösa i Stockholm idag. Metoden för mitt syfte och för min problemformulering har varit två ansatser, en ansats består av litteratur, den andra ansatsen består av två intervjuer, varav den ena var väldigt kort på grund av tidsbrist. En respondent arbetar med utsatta kvinnor inom frälsningsarméns regi, den andra respondenten är utbildad lärare och journalist som levt med de hemlösa för att skriva en bok, han ansåg att det var en sektor som i stort sett var anonym. I analysen utgår jag från teorier som är flera på grund av det multiproblem som den kvinnliga hemlösheten består av. Teorier som jag utgår ifrån är Anthony Giddens social identitet och Anthony Giddens social uteslutning, Bengt Starrins och J.T Scheffs skam och Lars Tornstams subkultur. Resultatet visar att de hemlösa kvinnornas situation och villkor i Stockholm är svåra, de har svårt att hitta trygga nattlogier. Det är en brist på platser för de hemlösa kvinnorna, många av dem ordnar själva någonstans att sova, vilket de får betala med sexuella tjänster och det kan även innebära våld. Deras vardag består av en ständig jakt på pengar för sitt drogberoende, drogerna dövar känslor av förtvivlan och skam över sin situation.