Vi har genomfört en kvalitativ studie på Försäkringskassan i Karlstad, studien handlar om handläggarnas bemötande mot den långtidssjukskrivne. Utifrån hennes eller hans människosyn och attityd, samt hur interaktion och kommunikation sker mellan handläggarna och den långtidssjukskrivne. I bakgrunden tar vi bland annat upp att långtidssjukskrivningarna har ökat i Sverige för både kvinnor och män mellan 1997 och 2001. Vi har utgått från följande artikel Den borde ligga på varje chefsbord och boken Utbränd och emotionellt utmärglad av Ulla-Britt Eriksson, Bengt Starrin och Staffan Janson. Som utgångspunkt har vi även haft en D-uppsats i sociologi om de utbrändas egen upplevelse om att vara utbränd och även upplevelsen av bemötandet från familj, läkare, professionella aktörer och arbetsgivare. Vi har genomfört åtta djupintervjuer med handläggare på Försäkringskassan i Karlstad, vi har valt att ha en hermeneutisk ansats där människan är i fokus och vi har gjort tolkningarna utifrån vilken betydelse delarna har för helheten och vice versa. Vi har också valt att ha ett socialpsykologiskt perspektiv på vår studie, teorierna som vi har valt att använda oss av är existentialistisk socialpsykologi, dramaturgisk socialpsykolog, symbolisk interaktionism, teorin om social responsivitet och dialogfilosofi. Resultat som framkommer i vår studie är bland annat att handläggarna har en viss förmåga att känna empati för den långtidssjukskrivnes situation, det har vi tolkat utifrån Asplunds teori att handläggarna då är socialt responsiva. Ytterligare resultat som framkommer är att en del av handläggarna bemöter den långtidssjukskrivne utifrån en professionell nivå, medan andra handläggare uttrycker att bemötandet mot den långtidssjukskrivne är något som faller sig naturligt. Utifrån detta resultat för vi i slutdiskussionen ett resonemang om det verkligen kan förekomma vad Buber kallar äkta samtal när handläggarna endast bemöter den långtidssjukskrivne på en professionell nivå. Den slutsatsen som vi drog var att det kanske inte är möjligt att genomföra ett äkta samtal, då samtalet till stor del är styrt av de lagar och förordningar som handläggarna har att rätta sig efter. Utifrån detta har vi även dragit slutsatsen att jaguppfattningen skulle kunna ha en viss betydelse för om det är möjligt att genomföra äkta samtal eller ej.