Riksdag och regering har gett Arbetsmarknadsverket till uppdrag att bryta könsmönster i arbetslivet. Som ett resultat av detta uppdrag pågår olika brytprojekt runt om i Sverige. I Värmland startade brytprojekten på Arbetsförmedlingen i Kristinehamn år 2001 och gick sedan vidare under 2002 till sex andra Arbetsförmedlingar i Värmland, däribland Arbetsförmedlingen i Arvika-Åmotsfors. För att få teoretisk kunskap kring könsmönster aktiverade Länsarbetsnämnden och Arbetsförmedlingar i Värmland forskarna Ann Bergman och Katarina Schough från Karlstad universitet. Bergman och Schough sökte i sin tur uppsatsskrivande studenter för att vidga kunskapen kring brytprojekten. Syftet med denna uppsats var dels att beskriva arbetsförmedlarnas i Arvika-Åmotsfors upplevelse av sin arbetssituation och dels se om arbetsförmedlarna upplevt någon förändring av sin arbetssituation i samband med genomförandet av brytprojektet. För att nå uppsatsens syfte har jag genomfört sex intervjuer med arbetsförmedlare inom olika inriktningar, åldrar, kön och anställningsår. De teoretiska utgångspunkterna utgörs av Karasek och Johnssons krav/kontroll-stödmodell, samt Angelöws teori om det goda förändringsarbetet. Jag har utgått från variablerna i Karaseks och Johnsons krav/kontroll-stödmodell; egenkontroll, arbetskrav och socialt stöd i både intervjuguide, resultatredovisning och i analysen av resultatet. Variabeln egenkontroll delade jag upp i kvalifikationsgrad och i inflytande och kontroll. Resultatet visade att det skilde sig något åt mellan inriktningarna arbetsförmedlare i upplevelsen av sin arbetssituation. Handledarna, rådgivarna och arbetsförmedlaren i insatsstyrkan tolkade jag utifrån krav/kontroll-stödmodellen ha ett ”Aktivt kollektivt” arbete och informatörerna tolkade jag ha ett ”Hög stress kollektivt” arbete. Vad gäller brytprojektets inverkan på arbetssituationen hade egenkontrollen både stärks och försvagats, arbetskraven var opåverkade och det sociala stödet hade stärkts något i samband med projektet.