Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Livsformsanalys och fritid
2000 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]

Den här c-uppsatsen i sociologi bygger på livsformsanalys. Studien innebär inläsning av livsformsteori och baseras på intervjuer om fritiden. Syftet med uppsatsen är att beskriva vilken inställning man har till fritid i två olika livsformer, arbetarlivsformen och karriärlivsformen. Men också vad man gör på sin fritid i respektive livsform. Vad finns det för skillnader mellan livsformerna och hur kan de förklaras. Enligt livsformsanalys ser tankefiguren: arbete - fritid, olika ut för olika livsformer. Lever man karriärens livsform har man sina mål i arbetet och fritiden är ett slags medel för att nå dessa mål. I arbetarlivsformen har man istället sina mål i fritiden, vilket innebär att arbetet här ses som ett medel. Mycket pekar på att teorin stämmer för de personer jag intervjuat. Fritiden prioriteras olika inom karriärlivsformen och arbetarlivsformen. Vad man gör på fritiden verkar dock vara en högst personlig fråga. Karriärmannen arbetar mycket och prioriterar därmed arbetet i hög grad. Han tycker sig dock lyckas förena arbete och fritid på ett bra sätt. Fritiden räcker inte till, men man vill inte minska arbetstiden. Man hinner inte med allt man vill göra på fritiden. Man tycker det ska finnas en gräns mellan arbete och fritid, men tar ändå med sig extra arbete hem på kvällarna. Man arbetar ofta övertid och reser en del i tjänsten, vilket gör att gränsen blir otydlig. Fritiden kan ses som en förlängning av arbetet. Karriärmannen har inte så mycket fritid under vardagarna eftersom han kommer hem ganska sent. På helgerna har man dock mer fritid. Man kan dra den slutsatsen att arbetet har störst betydelse och när man väl är ledig umgås man med familjen. Man verkar få dåligt samvete när man inte kan umgås med sina barn. Egna intressen får därmed vika åt sidan när det behövs. Lönearbetaren arbetar en normal arbetsvecka, det vill säga ungefär fyrtio timmar. Han tycker det är viktigt med fritid, man måste koppla av och komma bort från arbetet. Han kan förena arbete och fritid utan problem. Fritiden räcker till och kan till och med bli över ibland. Man hinner med allt man vill göra. Gränsen mellan arbete och fritid är viktig, efter arbetstid tänker man inte på arbetet längre. Här är alltså gränsen mycket tydlig. Man arbetar sällan övertid. Lönearbetaren har mycket fritid både på vardagar och helger. Fritiden har stor betydelse och man tillbringar den både med familj och ensam.

Place, publisher, year, edition, pages
2000. , p. 45
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-58837Local ID: SOC C-12OAI: oai:DiVA.org:kau-58837DiVA, id: diva2:1123546
Subject / course
Sociology
Available from: 2017-07-13 Created: 2017-07-13

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 107 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf