Denna uppsats handlar om ungdomar i bruksort. De vi har valt att studera är avgångselever vid Älvstrandsgymnasiet i den värmländska bruksorten Hagfors. Syftet med uppsatsen är deskriptivt. Vi vill beskriva i vilken omfattning ungdomarna flyttar från Hagfors och vilka skälen är till detta. Våra övriga frågeställningar är: vad har ungdomarna för planer inför framtiden? Kan de ungdomar som planerar att flytta inom kort från Hagfors, tänka sig att återvända? Är det någon skillnad mellan tjejer och killar eller vilken utbildningsinriktning man går, gällande ovanstående frågor? Vilket betyder att uppsatsen även har ett komparativt syft. Vi har i uppsatsen beskrivit moderniserings- och individualiseringsprocessen. Detta för att belysa hur samhället har utvecklats, hur detta påverkar individer och framförallt unga människor. Med bakgrund av det har vi också försökt att beskriva hur det är att vara ung i ett brukssamhälle idag samt en beskrivning av bruksmiljöns kultur. Tillvägagångssättet utgörs dels av en enkätundersökning bland alla avgångselever och dels av nio djupintervjuer med elever som planerar att flytta från Hagfors efter avslutad gymnasieutbildning. Enkäten besvarades av samtliga närvarande under en vanlig skoldag. 91 elever svarade på enkäten, vilket utgör en svarsfrekvens på 87 procent. Resultaten visar b l a att av samtliga elever planerar att flytta från Hagfors efter avslutad gymnasieutbildning. För elever som går ett teoretiskt inriktat gymnasieprogram är det viktigaste inför framtiden att komma in på önskad utbildning. 88 procent av dessa elever planerar att flytta efter gymnasiet och 59 procent av dessa kan tänka sig att återvända till hemorten. För elever som går ett yrkesinriktat gymnasieprogram är det viktigaste inför framtiden att få ett arbete de trivs med. 48 procent av dessa elever planerar att flytta från Hagfors efter gymnasiet och 85 procent av dessa kan tänka sig att flytta tillbaka igen. Några större skillnader mellan könen finns inte. Vid intervjuerna med elever som planerar att flytta efter avslutad gymnasieutbildning beskriver de bruksandan, den rådande bruksmentaliteten och jantelagen på ett tydligt sätt. De anger både positiva och negativa saker med att bo i Hagfors. En trygghet visar sig vara att man känner många på orten och att många släktingar och vänner finns där. Något negativt som flera av ungdomarna beskriver är den starka kontrollen som finns, alla vet vad alla gör. Det är inte heller populärt om det går bra för någon, man ska inte heller tjäna mycket pengar för då anses man vara lite för mer än andra. Några av ungdomarna säger så här; ”Ingen integritet som människa, Hagfors är präglat av bruksmentaliteten”. ”Det är en oskriven lag att det ska vara tråkigt och man ska inte sticka upp, jantelagen du, man blir så trött på den här bruksmentaliteten. Ungdomar i bruksorter upplever den kollektiva bruksandan som påträngande. Vi tolkar detta som att individualiseringsprocessen tillsammans med den modernisering som skett av samhället kommer på kollisionskurs med bruksandans mentalitet. Man kan se detta som en kulturkrock i bruksorten. Denna kulturkrock gör att ungdomarna väljer att flytta från bruksorten.