Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Tillit och förändring - en studie av faktorer när någon söker bryta sitt missbruk
1997 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]

Uppsatsens syfte är att söka faktorer av betydelse i den process som en individ genomgår när han/hon söker bryta ett missbruksbeteende. Sökandet sker både teoretiskt och med hjälp av en undersökning.I det teoretiska sökandet kan konstateras att det går att dela upp i sammanhanget relevanta teorier i problemfokuserade teorier och i lösningsfokuserade teorier. Till problemfokuserade teorier räknar jag teorier och behandlingsmodeller som utgår från orsak. Dessa teorier och behandlingsmodeller ser olika orsaker och olika betydelsefulla faktorer i missbruket beroende på vilken teori som man utgår ifrån. Till lösningsfokuserade teorier räknar jag de som söker förklara varför vissa klarar av stress och problem utan att drabbas långsiktigt. De problemfokuserade och lösningsfokuserade står inte i motsatsförhållande till varandra utan bör snaras ses som komplement till varandra. Vidare kan konstateras att de teorier som används i missbruksbehandling i huvudsak varit individorienterade och bygger på psykologiska teorier. Vad gäller de lösningsfokuserade teorierna så finns ett sociologiskt tänkande invävt. Det finns i några begrepp klara kopplingar till betydelsen av omgivningens stöd men själva teorianknytningarna är psykologiska. Här finns bl a begrepp som härdighet, känsla av permanens, mogna försvar, inlärd hjälplöshet, resourcefulness, self-efficacy och KASAM-begreppet. Med utgångspunkt från KASAM-begreppet (Känsla Av SAMmanhang) har begreppet SOMT (Sammanhang Och Meningsfullhet i Tillvaron) skapats. Distans, delaktighet och öde är tre andra begrepp definierats för att om möjligt kunna spegla tänkbara faktorer av betydelse när någon söker bryta ett missbruk. KASAM-begreppet vill spegla hur individen upplever sig ha begripliga inre och yttre stimuli (begriplighet), anse sig ha resurser och möjligheter att hantera problem (hanterbarhet) och känna meningsfullhet i sin vardag (meningsfullhet). SOMT-begreppet vill spegla människor upplevelse av sig själva i förhållande till andra och till livet. Tillit är här ett centralt begrepp. Distans handlar om människor möjlighet att se sig själva att kunna sätta in sina liv i större sammanhang. Delaktighet handlar om att uppleva sig behövd av andra, ”kärlek” är här ett centralt begrepp. Öde står för tron att det finns krafter utanför en själv som styr ens liv mer eller mindre. Dessa 5 begrepp har jag sedan med hjälp av ett frågeformulär ”testat” på en grupp människor som genomgår en behandling enligt Minnesotamodellen. Undersökningen som består av ett för- och eftertest har gjorts med det av Antonovsky utarbetade frågeformuläret som antas spegla en persons Känsla Av SAMmanhang. Detta formulär har sen kompletterats med frågor som försöker spegla distans, delaktighet och öde. SOMT-begreppet har sen knutits till befintliga frågor, i formuläret, som har bedömts spegla Sammanhang Och Meningsfullhet i Tillvaron. I undersökningen deltog 18 personer som genomgått behandling på 4 olika behandlingshem i Värmlands- och Örebro län. Undersökningen visar att testvärdet på alla undersökta faktorer utom öde förändras signifikant under behandlingstiden. KASAM- och SOMT-värdet har en likartad struktur i förändringen och korrelerar mycket starkt. SOMT-värdet har den tydligaste skillnaden i värde mellan de båda testen. Distansvärdet förändras nästan lika markant som SOMT-värdet men det är delvis andra personer som ökar sina värden på distansfrågorna. Delaktighetsfrågornas förändrade värde utmärker sig genom att det är några få som fått mycket stora förändringar medan de flesta har marginella förändringar Gemensamt för samtliga begrepp som ändrat värde är att de som hade låga värden i första testet var de som hade generellt sett största ökningen. Det fanns också skillnader i bakgrundsfaktorerna mellan dem som fick största förändringarna och dem som inte förändrade sina värden så mycket. Det är meningsfullhetsfrågorna som får största förändringen i värde. Då meningsfullhet kan betraktas som motivationskraft i sammanhanget så är förhoppningsfullt att konstatera att det är där den största förändringen ligger. Sammanfattningsvis kan sägas att undersökningen visar att det är meningsfullt att titta efter faktorer som speglar sociologiska aspekter på missbruket. Hur vi fungerar i relationen med andra är då inte bara en fråga om hur en fungerar utan hur alla fungera tillsammans. Det finns anledning att tro att det finns faktorer av betydelse i missbrukssammanhanget och att dessa faktorer är operationaliserbara. Det finns också anledning att anta att tillit, meningsfullhet, hanterbarhet, begriplighet, distans och delaktighet är faktorer som medverkar eller påverkas i den process en person genomgår när hon försöker bryta ett missbruk. Med fortsatt utveckling av så väl teorikoppling som frågeformulering är det också tänkbart att i framtiden kunna utveckla ett användbart utvärderingsinstrument. Tyngdpunkten i undersökningen har lagts på själva processen. Det är förändringar och riktningen i förändringen som är intressant. Att det handlar om en process och att det finns en riktning i förhållningssättet framgår av undersökningen. Det finns också anledning att misstänka att det har stor betydelse hur man förväntar sig att framtiden skall gestalta sig. Det finns också siffror i materialet som gör att man bör fråga sig vad som händer när behandlingen inte leder till att individen lyckas nå uppställt mål. Undersökningen i övrigt väcker nyfikenhet på vad som händer sen, vad händer när undersökningspersonerna kommer ut i sin vardag? Vilka faktorer är det då som är viktiga och vilka är det som har betydelse för att processen skall fortsätta? Människan åker till månen och kommunicerar med varandra kors och tvärs över hela världen på bråkdelen av en sekund men är det så att vi glömmer bort var kvalitén i kommunikationen ligger? Kanske är det den nära direkta relationen som gör livet värt att leva, den som ger oss tillit och meningsfullhet i livet?

Place, publisher, year, edition, pages
1997. , p. 53
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-58823Local ID: SOC C-11OAI: oai:DiVA.org:kau-58823DiVA, id: diva2:1123532
Subject / course
Sociology
Available from: 2017-07-13 Created: 2017-07-13

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 17 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf