I denna uppsats behandlar vi främst den psykosociala arbetsmiljön inom sjukvården. Det som vi koncentrerar oss på när det gäller den psykosociala arbetsmiljön är dels arbetskrav, egenkontroll, socialt stöd och dels inställning till arbete. Vi börjar uppsatsen med en inledning där vi först berättar varför vi valt att behandla just detta i vår uppsats. Sedan fortsätter vi inledningen med att redogöra för bl.a. arbetsmiljöbegreppets och Arbetsmiljölagens historik. Vi avslutar inledningen med disposition och vårt syfte med arbetet. Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka sjukvårdspersonalens psykosociala arbetsmiljö jämfört med de övriga branscherna. Efter inledningen går vi över till våra teoretiska utgångspunkter. Det som vi tar upp under det här avsnittet är: arbetsmiljöbegreppets definition, Karaseks krav- och kontrollmodell samt kritik av denna och tidigare studier i ämnet. Våra teoretiska utgångspunkter avslutar vi med konkreta frågeställningar som vi ställt upp för att avgränsa det breda området arbetsmiljö. Vi fortsätter vår uppsats med en metoddel där vi beskriver hur vi gått till väga, bl.a. vilka forskningsmetoder vi använt oss av. I vår uppsats har vi använt oss av både kvantitativ (enkät) och kvalitativ (intervju) metod. Vi fortsätter med ett resultat- och analysavsnitt, där vi jämför enkätresultaten för sjukvårdspersonalen med personalen i de övriga branscherna i frågor som rör krav, kontroll, socialt stöd och inställning till arbete. Enkätresultaten följs upp av intervjuerna för att få en djupare förståelse. Resultaten analyseras vidare utifrån de teoretiska utgångspunkterna och våra egna kunskaper och erfarenheter. Vi avslutar uppsatsen med avslutande kommentar där vi först sammanfattar resultaten vi kommit fram till i föregående kapitel. Det vi har kommit fram till är att arbetskraven inom sjukvården är ganska höga, möjligheten till vidareutbildning är förhållandevis stora och de har varierande arbetsuppgifter. När det gäller sjukvårdspersonalens kontrollmöjligheter har de ganska stor möjlighet påverka det egna arbetet men inte hela verksamheten. Det sociala stödet inom sjukvården är starkt, speciellt det ifrån arbetskamraterna. Vi har även kommit fram till att det finns en skillnad mellan de olika yrkeskategorierna inom sjukvården. Arbetsmiljön skiljer sig åt beroende på om man är undersköterska, sjuksköterska eller läkare. Undersökningen visade vidare att över 80 procent är nöjda med sitt arbete och trivs på sin arbetsplats. Vidare anser sjukvårdspersonalen att meningsfullt arbete är den viktigaste faktorn för att ett arbete ska uppfattas som ett bra arbete. Enligt undersökningspersonerna har dagens arbetsplatser inte blivit monotonare men inte bättre häller.