Denna undersökning bygger på intervjuer med svensklärare som undervisar på högstadiet. Syftet med undersökningen är att försöka fastställa vilken kunskaps- och ämnessyn som råder i dagens skola och hur den påverkar undervisningens innehåll och inställning till bedömning/betygssättning av elever. Är det så att alla lärare undervisar så som läroplanen förespråkar eller lever de gamla traditionerna kvar? Får alla barn och ungdomar likvärdig utbildning och bedömning, vilket läroplanen uttrycker är en demokratisk rättighet, eller slår det orättvist vad gäller betygssättning mot de elever som har lärare med en ämnessyn som förespråkar en ämnescentrerad undervisning istället för en elevcentrerad? Lärarnas ämnessyn fastställs utifrån Lars-Göran Malmgrens definition på hur olika syn på svenskämnet kan se ut och kunskapsbegreppet diskuteras med hjälp av den kunskapssyn som finns i Skola för bildning (SOU 1992:94) och som ligger till grund för våra kursplaner och betygskriterier. Undersökningen visar att olika ämnes- och kunskapssyn leder till att undervisningens innehåll skiljer sig åt mellan olika lärare, liksom hur de definierar begreppet kunskap. Därmed finns det en risk för att lärare gör olika bedömningar av eleverna beroende på vad de anser skall bedömas, och hur de ser på svenskämnet.