Min uppsats handlar om hur några lärare och elever uppfattar grammatikämnet på gymnasiet, och om det är en bra metod att ha en enskild grammatikkurs på 50 poäng. Gymnasieskolan valdes dels beroende på att jag kände en lärare på skolan, dels därför att det var den enda skolan jag kände till som hade en enskild grammatikkurs. Syftet med undersökningen har varit att ta del av vad två svensklärare, en grammatiklärare och fyra elever tycker om kursupplägget samt grammatikämnet. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och målet med samtalen var att jag endast skulle styra upp vid behov. Eleverna valdes ut av lärarna och samtliga personer som ingått i undersökningen har försetts med fingerade namn. Av undersökningen framkom att det finns stora skillnader lärare sinsemellan när det gäller synen på grammatik och dess värde. Bland eleverna är det främmandespråksargumentet som dominerar när det gäller grammatikkursens syfte. Lärarna har olika uppfattningar gällande grammatikkursen: Sven som tycker att kursen är mycket bra, Lena som är lite mer osäker om eleverna kopplar grammatikundervisningen till främmandespråkundervisningen, samt Martin som har insett att eleverna inte för med sig sina kunskaper såsom det vore önskvärt att de gjorde. Min slutsats är följande: den enskilda grammatikkursen fungerar inte som den är tänkt att göra i praktiken, eleverna ser endast kopplingen mellan de lektioner som det står grammatik på. Istället borde grammatiken läggas närmare språken för att eleverna ska kunna använda sina kunskaper i svenska såväl i de främmande språken.