Hur ser elevers textvärldar ut? Förstår vi alla en text på samma sätt? Om vi inte gör det, hur skulle man då som litteraturpedagog kunna erbjuda eleverna i en grupp elever möjligheten att både få syn på sin egen textvärld och upptäcka existensen av andras? Många frågor väcks när man läser de teorier som litteraturvetare som Langer, Dias, Appleyard, Larsson, Chambers och många andra kommit fram till. Syftet med denna uppsats är att försöka kartlägga en grupp elever i år åtta på grundskolan och deras textvärldar genom att belysa deras läsloggar vid läsningen av H. C. Andersens Tusenskönan. Detta gjordes i ljuset av Langers teori om att det finns fyra olika textvärldskategorier, och till viss del också med hjälp av Appleyards teori om läsarroller. Den metod som valdes för undersökningens genomförande hade sin utgångspunkt i Chambers ”Jag-undrar…”-frågor vilka användes som stöd för eleverna då de fick skriva läslogg utifrån läsningen av den valda texten. Efter kartläggningen av gruppens textvärldar kunde man se att vid läsningen av en och samma text befann sig eleverna i gruppen inom vitt skilda textvärldskategorier. Den huvudsakliga slutsats som drogs utifrån undersökningens resultat var att man i en klassrumssituation måste söka få merparten av eleverna att förstå detta fenomen. En väg som föreslås är att arbeta med Chambers boksamtal som verktyg i processen. Den huvudsakliga slutsats som drogs var dock den att man som pedagog har en stor, och kanske till viss del bortglömd uppgift i att få eleverna att kunna genrebestämma texter för att genom att använda vetskapen om textens grund som redskap nå större förståelse för texten i sig. Medvetenhet om textens genre leder med andra ord till större förståelse för dess innehåll.