Uppsatsens syfte är att med deskriptiv stilistisk metod analysera tre av novellerna i Per Hagmans samling Skugglegend I analysen valde jag att koncentrera mig på att undersöka aspekter på lexikal och syntaktisk nivå för att sedan slutligen söka utmärkande stilfigurer i de tre novellerna. På den lexikala nivån undersöktes ordklassfördelning och ordbildning. I syntaxen granskades meningar och vissa satser med hjälp av satsscheman. Likheterna mellan novellerna är flera även om de också utmärker sig var för sig. Uppbyggnaden är likartad och stilfigurer som anaforer och kontraster är viktiga. Meningar och satser följer vissa mönster som man sedan kan se gå igen i de olika novellerna. Hagmans ordbildning är viktig för att skapa stämning och ge karaktärerna och miljön deras specifika egenska-per. Slang och lånord markerar attityder och grupptillhörighet, vilket är något som Hag-mans texter ofta anspelar på. Det typiska för Hagman i de tre novellerna kan sägas vara just koncentrationen på stämning och känsla.