Denna uppsats har tre syften. Det första är att beskriva metatext med utgångspunkt i den tidigare forskningen. Det andra är att undersöka om det finns något samband mellan metatext och betyg i uppsatser skrivna av komvux- och gymnasieelever. Det tredje är om metatextanvändandet skiljer sig mellan komvuxelever och gymnasieelever. Min hypotes är att de uppsatser som fått höga betyg innehåller mycket metatext och att de uppsatser som fått låga betyg innehåller lite metatext. Jag har undersökt nio uppsatser skrivna av gymnasieelever och åtta uppsatser skrivna av komvuxelever. Uppsatserna ingår i projektet Nationella prov i svenska vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Jag har utgått ifrån William J. Vande Kopples definition av metatext så långt det varit möjligt i min undersökning, men även modifierat hans definition något. _x000B_Det finns många olika definitioner av metatext. Forskarna är dock ganska överens om att en text kan delas in i metatext och egentligt innehåll. Metatextens uppgift är att göra textens egentliga innehåll tydligt för läsaren genom att visa hur textens egentliga innehåll är strukturerat och hur författaren förhåller sig till det och till det egna skrivandet. Det finns ett samband mellan uppsatsens längd, betyg, metatext och metatextsekvenser. Ju längre uppsatsen är desto bättre betyg har den fått och desto mer metatext och metatextsekvenser innehåller den, möjligtvis med undantag av MVG-uppsatserna, vidare innehåller gymnasiematerialet mer metatext i längre sekvenser än komvuxmaterialet.