Hofors förekommer första gången i skrift 1549 i Gustav Vasas ”Järnskatte- och fodringslängd”. Att det är de rika naturtillgångarna som gjorde Hofors till en attraktiv plats att bo på är allmänt känt. Men det är ätten Petré vi har att tacka att järnverket ännu i våra dagar är känt världen över. I Hofors och Torsåker finns det 219 gator och vägar. Av dessa är det förleden ”namn som anger vart gatan/vägen leder”, som är den vanligast förekommande. Som efterled är det –gatan som är den mest använda, ändå förekommer det ingen –gatan i Torsåker. Hela Hofors tätort, förutom Robertsholm, är indelat i kvarter och vissa gator har fått sina namn efter dessa kvarter. Det finns ingenting nertecknat om hur gatorna i Hofors har fått sina namn, men känt är att SKF har haft ett finger med i spelet vid namngivningen av ett stort antal gator.