Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Ett dialogiskt klassrum på komvux - en studie av en lärare och hennes praktik
2001 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]

Skolverket konstaterar att den svenska skolan kan delas in i A-, B- och C-miljöer utifrån hur läs- och skrivprocessen används som en aktiv del av undervisningen. A-miljön konstateras vara den miljö som bäst tar till vara detta. A-miljön kännetecknas bland annat av dialog, delaktighet, reflektion, erfarenhetsbaserat lärande, samt mottagarinriktat läsande och skrivande, och kallas "dialogisk" eller "flerstämmig" undervisning. A-miljön innehåller enligt Skolverket den undervisning som bör eftersträvas, men B- och C-miljöerna är de vanligast förekommande miljöerna i skolan idag. Skolverket ser C-miljön som "pluggskola", där fakta-studier är viktigast och där total lärardominans råder. B-miljön blir ett mellanting mellan A- och C-miljöerna. Syftet med föreliggande uppsats är att dels ge en beskrivning av hur ett "dialogiskt klassrum" kan se ut i verkligheten, dels en kartlägga det förhållningssätt och de teorier som läraren utgår från i sin undervisning. Utifrån lärarintervju, elevintervjuer och fältobservationer i en klass på Komvux, ges en bild av undervisningen och elevernas reaktioner på den. Läraren Alice utgår i sin undervisning från Dysthe och Vygotskijs teorier kring den utvecklade dialogens olika former. Resultatet av detta blir att eleverna upplever att de lär sig mycket som de har användning för i livet och att de känner att de utvecklas, då Alice utifrån sina teoretiska utgångspunkter och personliga engagemang skapar en miljö som ger möjlighet till utveckling. Eleverna är samstämmigt positiva till undervisningen, men det framkommer att det tagit olika lång tid för dem att komma underfund med undervisningen. Den bygger på olika former av reflekterande skrivande och diskussioner, där bedömningen inte består av prov eller läxförhör, utan reflekterande skrivuppgifter och aktivt deltagande. ”Hemligheten” med bra undervisning och nöjda elever ligger inte bara i att vara en talangfull lärare, utan är ett resultat av genomtänkt arbete som bygger på grundläggande teorier. Här ingår kunskaper i svenskämnet, förankring i teorier kring lärandet, reflektion kring vad kunskap är, en konstruktivistisk syn på eleverna och på den egna lärarrollen, kunskap om läroplanens mål med undervisning samt noggrann planering, uppföljning och utvärdering.

Place, publisher, year, edition, pages
2001. , 37 p.
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-58618Local ID: SVE C-11OAI: oai:DiVA.org:kau-58618DiVA: diva2:1123314
Subject / course
Swedish
Available from: 2017-07-13 Created: 2017-07-13

Open Access in DiVA

No full text

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf