Min studie omfattar ett begränsat antal intervjuade elever och lärare på en grundskola i Sverige. Syftet var att undersöka hur ett visst antal elever och lärare uppfattar muntligheten i klassrummet. Hos de intervjuade eleverna kan sambandet ses mellan talföra elevers långa svar och de tysta elevernas kortare svar. De talföra kan även ses som mer framåt och öppna personligheter. Lärarens uppfattar sig själv som en lyhörd lärare som försöker lyssna till elevernas behov. Gun tycker att hennes klass närmar sig A- miljön när hon ska försöka placera in klassen i någon av de tre miljöerna från Nationella kvalitetsgranskningar. Här finner vi en viss motsägelsefullhet. Om man ser till Antons svar om lärare talar för mycket, svarar han att lärare talar för lite. Här skulle man kunna applicera Antons svar i en klassisk C-miljö, där klassrummen ofta betecknas som tysta. Anton kanske här reagerar mot individualiseringen som läraren talar om. Felicia är, enligt mig, en mycket medveten flicka som skulle önska mer samtal om språket och dess funktioner – metaförståelse. Hon nämner vid intervjun att hon önskar samtala om talträning. Här hoppas jag att hon tar upp detta med läraren då det verkar vara ett viktigt ämne för Felicia. Det känns som att lärare och elever har mycket kvar att lära vad gäller kommunikation. Det är uppenbart efter dessa intervjuer att mer eller mindre alla elever önskar samtal kring tal och muntlighet i klassrummet. Min förhoppning är att läraren efter intervjun frågade eleverna vad vi samtalat om och att de gemensamt kommer fram till att de bör ta upp ämnet för diskussion.Under uppsatsarbetets gång har nya frågor väckts. De intervjuade eleverna går i en musikklass och fördelningen mellan pojkar och flickor är ojämn där flickorna dominerar i antal. Här skulle en jämförande studie kunna göras mellan en musikklass och en ’vanlig’ klass. Jag skulle kunna göra ett visst antal observationer som styrker mina resultat. En annan möjlighet är att intervjua fler elever och lärare samt observera dem under en längre tid och att även göra en jämförande studie mellan olika klasser. Här skulle det kanske även vara lämpligt med upprepande intervjutillfällen. Då är chanserna goda att man kan få en klarare och mer detaljerad bild av både elevers och lärares uppfattning om muntligheten i klassrummet. En majoritet av de intervjuade skulle önska mer samtal om muntlighet då de anser att det är ett viktigt inslag i svenskämnet. Det vore därför av intresse att göra en kvantitativ studie för att se hur andra elever och lärare ser på detta mycket viktiga ämne. Efter att ha gjort denna studie känner jag att det är av mycket stor vikt att jag som lärare diskuterar med eleverna om detta. Av mina intervjuer att döma verkar behovet vara mycket stort.