I uppsatsen presenteras en undersökning som dels bygger på Gun Malmgrens avhandling Gymnasiekulturer, vilken i sin tur bygger på hennes undersökning med början 1985, och dels läroplanen för gymnasieskolan Lpf 94. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellansverige med hjälp av djupintervjer av två gymnasielärare i svenska samt ett gruppsamtal med tre elever inom industriprogrammet - IP. Syftet med undersökningen är att genom intervjuer av två lärare år 2000 försöka ta reda på dessa lärares förhållningssätt till sitt svenskämne, stoffet och eleverna. Detta omfattar även jämförelser av olika drag hos de lärare som presenteras i Malmgrens avhandling. Dragen i den av Malmgren undersökta verkstadsklassen kan uppfattas som varande en manlig talkultur med tydlig arbetarbakgrund. Eleverna har ett motstånd mot ämnet och mot läsning, vilket de ser som kvinnligt och onyttigt. Nyttig svenska menr de är grammatik och annan formalism Eleverna i IP-klassen uppvisar inget motstånd mot läsning i sig men säger sig sällan ha tid med böcker på fritiden. De efterlyser andra medier i undervisningen och vill ha diskussioner omkring film och texter. Eleverna i IP-klassen är uppdelade i så kallade XYZ-grupper, vilka omfattar samtliga praktiska program samt barn och fritidsprogrammet. Anledningen är en strävan efter heterogenisering av eleverna med hjälp av en blandning av pojkar och flickor. De i undersökningen presenterade lärarna undervisar varsin XYZ-grupp. Man kan konstatera skillnader i förhållningssätt till ämnet mellan lärarna: Å ena sidan finns en lärare med en mer elevcentrerad syn, där texternas innehåll skall förmedla humanistiska värderingar och där texterna diskuteras i det allmänna rummet. Hennes inställning kan jämföras med Kathleen McCormicks, Vibeke Hetmars och andra forskares modeller. Å andra sidan finns en lärare vars förhållningssätt uppvisar en uppdelning av ämnet och stoffet som antyder en rest av Lgy 65, i vilken svenskämnet delades upp i ett högre för de treåriga, teoretiska linjerna och i ett lägre för de tvååriga praktiska linjerna. Denna syn förefaller ha sin grund i en äldre läroverkskultur.