I mitt arbete ska jag titta på två olika utgåvor av Njals saga, dels Ingegerd Fries (1981), och dels Hjalmar Alving (1992, första utgåvan 1943) och jämföra dem med en normaliserad fornisländsk text. Jag har också själv översatt den fornisländska texten för att få fram ett jämförande material. Jag har dels tittat på formen och dels på innehållet. Vilka följder blir det i översättningarna när man försöker att anpassa fornisländskan till ett språk med betydligt fler omskrivningar och hur stor roll spelar översättarens egen samtid in i hur resultatet av översättningen blir? De isländska traditionerna anser jag vara viktiga i sammanhanget och jag har därför med en kort sammanfattning av de som har betydelse för sagan. Ord och utryck kan få olika betydelser beroende på kontexten och jag har därför tittat på en del speciella uttryck som kan översättas olika. Fries utgåva är mer lik den fornisländska texten då hon har följt det ursprungliga språket. Det finns vissa delar som är moderniserade men i de flesta fall har det ingen betydelse för sagans innehåll. Alvings utgåva har fler omskrivningar och det kan bero på tiden för översättningen. Det skrivna språket skulle vid 40-talet vara mer skriftmässigt korrekt och så blir fallet även i replikerna hos Alving. I övrigt följer även han den fornisländska texten väl, både till form och innehåll. Fries har också förklarat vissa speciella isländska företeelser vilket ökar läsförståelsen.