Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur svensklärare och deras elever i gymnasieskolan och på komvux ser på muntligheten i klassrummet. I min forskningsöversikt har jag använt mig av många olika referenser, en av de viktigaste har dock varit Olga Dysthes bok Det flerstämmiga klassrummet. För att studera fenomenet muntlighet har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade tre lärare och två elever från varje lärares klass. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades sedan. Här har jag genom triangulering ställt elevernas och lärarnas intervjusvar mot varandra. Jag har också jämfört elevernas svar med varandra och på samma sätt lärarnas svar. I dessa jämförelser har jag sökt finna både likheter och olikheter bland de intervjuade. Intressanta åsikter som har sammanfallit är bland annat hur grupptryck påverkar det muntliga klimatet i klassrummet negativt, att tiden inte räcker till för lärarna att utföra alla de muntliga inslag i undervisningen de önskar och att det används andra muntliga inslag i undervisningen än bara redovisningar inför helklass. Tankar som istället går isär är bland annat hur eleverna har olika inställning till det offentliga talandet, en del tycker det är väldigt roligt medan andra tycker det är ganska nervöst. En annan sak som varierar är huruvida pojkars och flickors muntlighet skiljer sig åt eller inte och om reflektionsboken var att betrakta som en del i responsarbetet och elevernas verbala utveckling eller inte.