To What Degree are the Educational Intention in the Preparation for Confirmation Fullfilled? Educational Science Marcus Lagerquist University of Karlstad, May 2000. -- The thesis focuses on the educational intention in the preparation for confirmation in the Swedish church. The aim is to investigate in which way the educational intention in the preparation for confirmation succeeds. The Swedish church is connected to the state. According to the law the Swedish church shall be open, spread all over the country and offer every fourteen years old member preparation for confirmation. The definition of the educational intention in the preparation for confirmation is taken from the statement made during an interview with the two theachers. Their definition of the concept intention in the preparation for confirmation is tested in an opinion poll. In the opinion poll the confirmands answer questions about their opinion of the church and the gospel of Jesus Christ. The analysis is based on the results of the opionion poll. The results of the analysis is that the educational intention in the preparation for confirmation in one way succeeds. More than fifty percent of the answers in the opinion poll is among the educational intention in the preparation of confirmation. Pupils who have some kind of experience of the church or have parents who often visit the services have a more positive attitude towards the preparation for confirmation.

Arbetets syfte har varit att mäta i vilken utsträckning två konfirmandlärares pedagogiska intentioner blir uppfyllda. Arbetet centrala begrepp, ”pedagogiska intentioner”, definieras i uppsatsen av lärarna själva i de intervjuer som finns återgivna i dess helhet i uppsatsens bilaga ett. Lärarna önskade att förmedla en positiv syn på kyrkan och det kristna gudsbegreppet. De uppgav sig förespråka en elevaktiv undervisning byggd på konfirmandernas önskemål och funderingar kring tillvarons mening och guds existens. Utifrån dessa av lärarna definierade pedagogiska intentioner byggdes en enkätstudie som efterfrågade konfirmandernas upplevelse och inställning upp. Dessa enkäter delades ut till konfirmander några dagar innan deras konfirmation som ägde rum pingsthelgen 1996. Konfirmanderna besvarade frågorna omedelbart och undertecknad samlade sedan in svaren. Detta innebar att svarsfrekvensen blev mycket hög. Resultatet innebar att de flesta av konfirmandsvaren låg innanför de av konfirmandlärarna formulerade pedagogiska intentionerna. Konfirmanderna ansåg att lärarna utgått från deras frågor och önskemål i undervisningen, att de lyckats förmedla en positiv syn på kyrkan och det kristna gudsbegreppet. Uppsatsens resultat visade också att konfirmander som deltagit i kyrklig verksamhet under uppväxten eller som har föräldrar som är kyrkligt engagerade tenderade att vara mer positivt inställda till kyrkan, undervisningen och Gud. Motivet till att konfirmanderna valt att anmäla sig till konfirmandundervisning visade sig dock inte påverka upplevelsen av den samma. Sammanfattningsvis kan man konstatera att konfirmandlärarnas intentioner i ganska hög utsträckning uppfyllts. I uppsatsen konstateras samtidigt att endast sex av tio tonåringar idag väljer konfirmationsläsning. Uppsatsens resultat kan därför eventuellt till en del förklaras av det faktum att de som anmäler sig i högre grad är intresserade av kyrkan eller är positivt inställda till det kyrkan står för. Det faktum att konfirmander med tidigare erfarenhet av kyrkan svarade mer positivt kan också ses som en uppmaning till svenska kyrkan inför framtiden att satsa på barn och familjearbete.