Denna uppsats i pedagogik med arbetslivsinriktning har syftet att redogöra för vilka möjligheter och hinder det finns för personalen att uppnå effekt av personalutbildning. Ytterligare ett syfte är att försöka väva samman två klassiska teorier; Deweys och Foucaults, med nyare teori om lärande och arbete samt hitta relationer mellan teorierna. Med personalutbildning avses här den planerade utbildningen av anställda som innehålls- mässigt anknyter till arbete, sker på arbetstid och bekostas av arbetsgivaren. Både den interna och externa personalutbildningen betraktas. Personalutbildning är en del av det mer över- ordnade begreppet kompetensutveckling. Utgångspunkten var Deweys teori om utbildning och demokrati samt Foucaults om makt. Dessa teorier valdes utifrån att utbildningen och individen i arbetslivet påverkas av faktorerna demokrati och makt. Dessa klassiska läror utgjorde en betraktelsegrund för delar av den övriga litteraturen. Idéerna gick att återfinna i vissa av de nyare teorierna, framförallt i områdena kompetensutveckling och lärande organisation. Valet att göra en intervjuundersökning grundar sig på att de intervjuades personliga upp- fattningar och erfarenheter var betydelsefulla för undersökningen. Frågor om personal- utbildning som haft den effekten individen önskat eller är nöjd med samt om utbildning som inte gett den önskade effekten ställdes bland annat. Undersökningen omfattade tio personer som arbetar i en statlig myndighet. De intervjuades utbildningsbakgrund är varierande och deras befattning skiftar. Undersökningen visade att utbildningen upplevdes som effektiv när utbildningsnivån var rätt samt den var integrerad med arbetsuppgifterna. Utöver de teoretiska och praktiska effekterna framkom det att utbildningen tillförde en helhetsbild och ökad kunskap om vilken roll man hade i organisationen. Trygghet och säkerhet i arbetet samt att utbildningen inspirerade till fortsatta studier, var några andra effekter som kom fram. Det motsatta hindrade effekten. Den formella personalutbildningen var inte avgörande för hur de intervjuade hade lärt sig sina arbetsuppgifter. ”Learning by doing”, stöd av medarbetare, grundutbildning och hjälp av tidigare erfarenheter var faktorer som framförallt hade lärt de intervjuade deras åtaganden. Deltagandet i personalutbildning påverkades av bristen på tid, pengar och personal. Individens intresse och chefens stöd likaså hade betydelse för deltagandet.