Hur tänker elever i årskurs 9 när de står inför sitt val till gymnasiet och vilka faktorer påverkas de av? Hur självständiga är de i sitt val? Väljer de som sina kamrater eller vad föräldrarna anser är det bästa? Det är många frågor som söker svar. I denna kvantitativa undersökning som genomfördes under våren 2004 på 410 årskurs 9-elever i tre landsortskommuner, har jag försökt att få svaren på dessa frågor. Som teoribakgrund har jag använt mig av läroplanens grundtanke om ett bildningsideal som ser lärande som en livslång process och Pierre Bourdieus handlingsfilosofi där människor försöker förränta sina olika kapitalformer genom utbildning. I undersökningen framkom elevernas intresse för vilka yrken/yrkesområden programvalet kan leda till samt vilket innehåll kurserna har, som viktiga påverkansfaktorer. Egna besök och informationsdagar på gymnasieskolan upplevs utgöra de viktigaste informationskällorna när de står inför valet. Därtill är studievägledaren en nyckelperson i valprocessen. Jag fann att eleverna i stor utsträckning upplevde sig självständiga i sitt val men att föräldrarna och äldre syskon är viktigare påverkansfaktorer än kamraterna. Min slutsats utifrån teoribakgrunden blir att programvalet i första hand borde ses som elevens möjlighet att utveckla sina intressen och förmågor (läroplanens bildningsideal) under tre år, före betygsinförskaffande (kunskapsinhämtning) för vidare studier. I dagens samhälle med ett arbetsliv som ständigt förändras är det ålderdomligt att så tidigt som i årskurs 9 inrikta sig mot ett speciellt yrke/yrkesområde. Sett utifrån Bourdieus handlingsfilosofi skulle eleven därmed kunna förränta sina kapitalformer i ett perspektiv av livslångt lärande. Nyckelord: Gymnasieval, Påverkansfaktorer , Årskurs 9-elever