Samhället vi lever i förändras ständigt. Kunskapskraven ökar och människor behöver utveckla nya kunskaper som kan användas i de nya och förändrade situationerna. Kunskap är det moderna samhällets viktigaste byggsten. Kunskaper kan bestå av både praktiska och teoretiska färdigheter, men i dagens kunskapssamhälle, där kunskaperna och kompetensen mer och mer förknippas med individens tänkande, har de teoretiska kunskaperna blivit allt viktigare. Detta kan upplevas både arbetsamt och betungande för många. Andra finner det stimulerande och utvecklande. Skola och utbildning är viktiga delar för samhällets utveckling. Genom den formella undervisningen bibehålls och förnyas kunskaper ständigt. En god grundutbildning är en bra förutsättning för det livslånga lärandet. Den stärker människors självkänsla och ökar kreativiteten. Men av olika anledningar är det inte alla som har lyckats skaffat sig en god grundutbildning. Vi har därför alla individuella behov och motiv till att studera, och att som vuxen ta klivet in i skolans värld innebär ofta en stor förändring i livet. Att gå från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle påverkar och förändrar naturligtvis kunskapskraven på arbetsmarknaden. Här har utvecklingen av olika avancerade tekniska hjälpmedel ökat i snabb takt och kunskaperna kring dessa tenderar att bli exklusiva specialiteter. Det är med egna förvärvade kunskaper som individen ska konkurrera om arbeten. Konkurrensen om arbete har inte blivit mindre genom den tekniska revolutionen snarare, tvärtom. Därför har utbildningsnivån förändrats väsentligt under senare delen av 1900-talet och framåt. Allt fler ägnar allt längre tid åt studier och en utbildningsklyfta har uppstått mellan generationer. Uppsatsens syfte har varit att få en ökad insikt och förståelse för vilka förhållanden som kan påverka människors beslut att som vuxen åter sätta sig på skolbänken för att kompetenshöja sig. Det har inte varit min avsikt att generalisera och dra slutsatser att det ser lika ut för alla vuxenstuderande. Jag har intervjuat sex personer för att få deras syn på vad som har påverkat beslutet att börja studera efter flera års studieuppehåll. Alla hade olika motiv. I undersökningsresultatet framkommer det att missnöje, av olika slag, med den nuvarande arbetssituationen var en av de bidragande orsakerna till att man sökte förändring. Men avsaknaden av en tillräckligt hög teoretisk utbildning begränsade möjligheterna att få ett nytt arbete, då kompetenskraven har ökat på arbetsmarknaden. Därför beslutade man sig för att börja studera. En annan orsak till att börja studera var en personlig längtan att få läsa och att få möjlighet att ta igen missade studier. När det gäller utbildningsnivån hos intervjupersonerna var det bara två som hade någon form av utbildning efter grundskolan. De andra fyra hade börjat arbeta redan efter nian. Här kan man i undersökningen se ett samband mellan grundutbildningsnivå hos intervjupersonerna och deras sociala uppväxtmiljö.