Undersökningen syftar till att belysa hur anställda inom akutsjukvården talar med sina arbetskamrater om sin arbetssituation. Med arbetssituation åsyftas det faktum att de anställda i det dagliga arbetet med patienter kan uppleva känslor av exempelvis oro, uppgivenhet eller frustration. Frågeställningen bygger på organisationspsykologen Paul Moxnes KONI-modell över hur gruppers kommunikation kan befinna sig på olika nivåer beroende på hur pass personliga ämnen som behandlas. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes bland samtliga anställda på en akutavdelning i Västsverige. Data analyserades därefter för att försöka urskilja på vilken nivå i KONI-modellen de anställda befinner sig i sin kommunikation.Resultatet visar att övervägande delen av undersökningsgruppen för det mesta kommunicerar på nivå 4 Feedback eller nivå 5 Det privata jaget i KONI-modellen, vilket är högre än vad Paul Moxnes betecknar som normalt. Gruppen undersköterskor befinner sig genomgående på högre nivåer i sin kommunikation än gruppen sjuksköterskor. Resultatet visar också att undersökningsgruppen vanligtvis diskuterar sin arbetssituation på personalmöten och arbetsplatsträffar men också medan arbetsuppgifter utförs eller under lunch- och fikarast. Resultatet visar vidare att de anställda föredrar att tala om sin arbetssituation med någon medlem av arbetsgruppen men att det inte spelar någon roll med hur många arbetskamrater åt gången eller av vilket kön arbetskamraterna är. Undersökningsgruppen är tyvärr för liten för att några generella slutsatser ska kunna dras.
This is an empirical study with the purpose to show how individuals working in emergency health care talk to their co-workers about their work situation. The term work situation implies that the individuals in emergency health care in their daily work with patients can experience feelings of for example anxiety or frustration. The study is based on organisation psychologist Paul Moxnes model of how groups communicate in different levels (KONI) depending on how personal or private the subject that is being discussed is. A survey questionnaire with a quantitative approach was handed out to all individuals working at an emergency ward in the west part of Sweden. Data was then analysed trying to distinguish on what level (KONI) in Paul Moxnes communication-model the individuals in the test group are communicating with each other. The result shows that the majority of the test group is mostly communicating with each other on level 4 or level 5 of the communication-model, which is higher then what according to Paul Moxnes is normal between co-workers. The group of assistant nurses is generally communicating on a higher level than the group of nurses. The result also shows that the individuals in the test group usually discuss their work situation during staff meetings but also while doing their work or during lunch- or coffee breaks. The result shows further that the individuals prefer to talk about their work situation with a member of their own team but that it doesn’t make a difference with how many at the time or if it is a male or a female. Unfortunately the test group is too small to conduct to any general conclusions