Psykiska störningar är vanliga, vid en given tidpunkt visar 10-20 % av befolkningen i Sverige tecken på psykiska störningar av något slag. Av dessa är det dock endast 2-3 % som får specifik psykiatrisk vård. Personer med psykisk störning vårdas därmed i stor utsträckning på allmänna vårdinrättningar, där de möts av personal som inte har tillräcklig utbildning eller erfarenhet att vårda psykiskt sjuka. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskor och sjuksköterskestuderandes attityder till patienter med psykisk störning och eventuella faktorer som påverkar dessa attityder. Metoden var en litteraturstudie, en sammanställning av forskning som tidigare gjorts inom problemområdet. Efter litteratursökning i databaserna Cinahl och Medline, samt manuell sökning, kom nio artiklar att ingå i studiens resultat. Resultatet visar att sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande ofta upplever sig sakna utbildning och erfarenhet för att kunna bemöta patienter med psykiska störningar. Detta kan leda till förutfattade meningar om dessa människor, vilket kan visas genom negativa attityder hos vårdpersonalen. Sjuksköterskestuderande uppgav att de upplevde praktiktiden som positiv, och medförde mindre rädsla för patienter med psykisk störning än de hade före eller i inledningen av praktiken. Sjuksköterskor uppvisade negativa attityder i form av oro och rädsla samt en önskan om att undvika dessa patienter. De ansåg sig själva sakna kunskap och erfarenhet om patientens sjukdom. Resultatet visar att sjuksköterskeutbildningen som den ser ut idag inte ger studerande tillräckligt med kunskap om psykiska störningar, mer adekvat utbildning ger sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande en mer stabil grund och ökad kunskap om ett professionellt förhållningssätt gentemot patienterna.