Florence Nightingale menade att sjuksköterskans yrke borde kunna vara en av de finaste konstformer då hon arbetade med guds skapelse, människan. Carper gick i hennes spår och menade att estetik i omvårdnad är en stor del av yrket. Många omvårdnadsforskare har berört detta område efter henne och visat på flera sätt att se på estetik i omvårdnad. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur estetik uppfattas/upplevs inom omvårdnad. Metoden är en litteraturstudie utifrån vetenskapliga artiklar/avhandlingar. Resultatet visar att estetisk i omvårdnad beskrivs som kunnande, handlingar och känslor. Kunnande som behövs i omvårdnadens estetik är omvårdnadskunnande och självkännedom. Handlingar som framkommit är att skapa ett givande handlingsfält, skapa ett kommunikativt fält, skapa tidsmässigt utrymme samt handla utifrån moral och etik. Förutom trygghet framstår medkänsla, helhet, befrielse och samhörighet som känslor. Resultatet visar på vikten av möten där patient och sjuksköterska båda interagerar och reagerar med varandra. Det ger patienten och sjuksköterskan en dynamisk relation. Omvårdnadens estetik innefattar också samtalet, när sjuksköterska och patient har en rak och ärlig dialog så känner båda att de får ett utbyte. Denna känsla av närhet ger trygghet och skapar ökat förtroende.