I dagens kärva ekonomiska läge för landsting och kommuner förväntas familjemedlemmar ta större ansvar för omvårdnaden av närstående. Det i sin tur kräver ett ökat samspel mellan professionella vårdens deltagare och familjemedlemmar. Syftet med denna studie var att beskriva anhörigvårdares situation i vården av äldre närstående samt hur sjuksköterskan i sin profession kan hjälpa dem. Metoden har varit litteraturstudie. Resultatet bygger på 21 artiklar mellan år 1997 – 2001. Granskningen resulterade i att fyra huvudkategorier kunde urskiljas vilka beskriver anhörigvårdares situation. Huvudkategorin åtagande består av fyra underkategorier omställning, familjeangelägenhet, intresse, känna plikt att hjälpa. Huvudkategorin börda består av fyra underkategorier ekonomi, svåra beslut, egna hälsoproblem, konflikter. Huvudkategorin kontinuitet består av två underkategorier information och undervisning, aktivitet och stimulering. Den sista huvudkategorin bemötande består av två underkategorier stöd och andrum, respekt för integritet. I resultatet framkommer att bra relationer med närstående och sjuksköterskor är av betydelse för anhörigvårdares hälsa och för den omsorg de ger. Anhörigvårdare behöver hjälp med att hantera subjektiva upplevelser. Samordning av stödinsatser till närstående är bristfälliga vilket gör att anhörigvårdare inte känner sig hjälpta av den. Information av sjuksköterskor till anhörigvårdare uppfattas bristfällig och/eller svårförståelig.