Vid arbete inom sjukvården bör det alltid finnas en hög mental beredskap för att det oväntade, och ibland traumatiska, kan inträffa. Det kan vara en större olycka av katastrofkaraktär, men också andra händelser såsom exempelvis våld mot personal, patient som hastigt och oväntat avlider, brand på avdelningen etc. De senaste åren har ansvariga mer och mer börjat intressera sig för hur personalen egentligen mår efter en oväntad händelse och inte minst har en diskussion förts om det bästa sättet att stödja drabbad personal. Syftet med studien var att undersöka vilket utfall, positivt och negativt, och vilka effekter avseende stressreaktioner emotionellt stöd, i form av avlastningssamtal, har för sjukvårds- och annan personal i samband med en traumatisk händelse. Som metod användes litteraturstudie i form av review. Nio artiklar har granskats och bearbetats med utgångspunkt från fem dimensioner av stress. Resultatet redovisas med utgångspunkt från dessa fem dimensioner av stress: emotionella effekter, kognitiva effekter, beteendeeffekter, somatiska effekter och motivationsändringar. Dessutom redovisas också en sjätte dimension, posttraumatiska stressymtom. I fyra av artiklarna framkom att avlastningssamtalen hade ett positivt utfall, medan de i två artiklar hade ett negativt utfall. I de övriga tre artiklarna var utfallet både positivt och negativt. En slutsats som kan dras av resultatet är att emotionellt stöd kan vara viktigt för att minska risken för framför allt emotionella stressymtom då personal som arbetar vid en traumatisk händelse också utsätts för stress och inte sällan visar tydliga tecken på stressreaktioner.