Som ett resultat av vågen av våldsbrott med nazistisk prägel publicerade fyra av Sveriges ledande tidningar (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet) den 30 november 1999 en gemensam aktion mot den organiserade brottsligheten som bedrivs av nazister och mc-gängsmedlemmar. 62 personer hängs ut med bland annat namn och bild i artikeln. Fem år senare huggs en kvinna i Norrbotten ihjäl med yxa av sin före detta sambo, och länets största dagstidning, Norrländska Socialdemokraten beslutar sig för att fortsättningsvis publicera namn och bild på alla män som i Norrbotten döms för alla former av kvinnovåld. Uppsatsen studerar och jämför de båda fallen, för att söka ge en bild av hur den svenska pressetiken fungerar i fall med bild- och namnpublicering. I uppsatsen redovisas vad de pressetiska reglerna säger, hur PO och PON, som är de utredande instanserna inom området fungerar samt vilka kriterier som krävs för att rättfärdiga en publicering av enskilda personers privatliv. Dessutom utreder uppsatsen begrepp som personlig integritet, hänsyn till tredje man och uppenbart allmänintresse, som således också är komponenter som är essentiella för förståelsen av den svenska pressetiken. Studien går ut på att en jämförelse av fallet med nazisterna 1999 och kvinnomisshandlarna i Norrbotten har gjorts, för att söka urskilja vad som eventuellt skiljer de båda åt och vad de har gemensamt, vilket görs för att kunna studera PO och PON:s eventuella konsekvens i sina bedömningar. Metoden som använts är en kvalitativ textanalys. Resultatet av undersökningen visar att fallen är mycket lika varandra beträffande struktur, men även angående frågan om uppenbart allmänintresse och kränkningar av den personliga integriteten. Vad som skiljer artiklarna åt är dock syftet med publiceringen, då fallet med kvinnomisshandlarna fastslog att de ämnade varna sina kvinnliga läsare för att involvera sig med dessa män samtidigt som Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet åsyftade att skapa opinion. Detta syfte försätter artiklarnas betydelse i ett större sammanhang där frågan om allmänintresse blir ännu viktigare.