Idag är idén om möjligheten att hitta en absolut sanning ifrågasatt och människor blir mer och mer medvetna om den dolda dagordning som styr det globala nyhetsflödet. Frågan är snarast: vem styr dagordningen? Vilka åsikter framställs som Sanningen? Det är inte alltid självklart att få möjlighet att föra fram sin egen version av en händelse. Denna uppsats undersöker artiklar som tar upp det amerikanska kongressvalet som hölls den 5 november 2002. Artiklarna kommer från tretton tidningar i sju olika länder – USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Schweiz och Sverige. Innehållet i dessa artiklar analyseras ur olika perspektiv, primärt med hjälp av Geert Hofstedes interkulturella teori, men även mediaägande och -historik tas med i beräkningen. Dessutom kan inrikespolitiska mål ofta märkas, exempelvis i ländernas medielagstiftning. Studien visar det amerikanska perspektivets genomslagskraft, men även hur nationella media i varje land har en egen dagordning som inte nödvändigtvis följer den amerikanska linjen. Den valda teorin kan förklara en del av skillnaderna mellan de undersökta länderna, men studien tar också upp frågan om hur samhället förändras och om media formas av kulturen den är en del av eller om media istället formar kulturen. Det troligaste svaret är: både och. Den vinkling som media väljer kommer att bidra till att forma till en framtida historieskrivning. De olika vinklingarna är därför viktiga eftersom ett flertal synvinklar kan ge en mer nyanserad och balanserad sanning.