Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vad det är i Icas reklamfilmer som gör att både allmänheten, medierna och reklambranschen har uppmärksammat och blivit intresserade av dem. Studien innefattar 58 filmer som har visats mellan den 30 november 2001 och den 30 april 2003. Undersökningen har gått ut på att ta reda på varför de har blivit så framgångsrika. Vi har undersökt i vilken utsträckning argumentationsmetoder och reklamknep samt rekontextualisering av andra texter, stilar och genrer har använts i filmerna, samt om filmerna kan klassas som såpa respektive dokusåpa. För att få svar på vår frågeställning har vi utgått från den dialogiska teorin och gjort en kvalitativ analys. Vi har ställt upp tre olika analysområden; dialogisk analys, såpa/dokusåpa samt reklam. Vi har i de olika kapitlen följt samma ordning för att få en tydlig struktur på uppsatsen. I analysen har vi kommit fram till att Ica i mycket stor utsträckning använder sig av rekontextualisering genom lån av andra verk, stilar och genrer. Detta gör de för att vi ska känna igen de tidigare verken och utifrån dessa göra våra egna, personliga associationer. För att fånga vårt intresse har de även använt sig av såpans och dokusåpans egenskaper. Reklamfilmsserien har en fortlöpande och icke stagnerande handling som får oss att längta till nästa avsnitt. Dessa delar utgör tillsammans Icas profilstärkande koncept som genom humor, värme och charm har lyckats fånga vår uppmärksamhet och skapa ett stort underhållningsvärde. Vi ser dessa reklamfilmer som ett nytt grepp i reklambranschen där Ica har lyckats utmärka sig och bli synliga i den uppsjö av reklam som väller över oss.