Det här är en uppsats om ungas tidningsvanor, om morgontidningarnas marknad och om design som tidningars kroppsspråk. Det är också en uppsats som försöker göra en första orientering i vad som påverkar och styr ungas medieval. Syftet med uppsatsen är att med breda penseldrag kartlägga tankar och attityder hos unga kring deras lokala tidning Helsingborgs Dagblad. På så vis avser jag att skapa en kunskapsgrund inför en mer omfattande och avgränsad undersökning. I uppsatsen ingår därför intervjuer med fyra fokusgrupper som rekryterats från Helsingborgs gymnasieskolor. Intervjuerna har genomförts och bearbetats utifrån ett hermeneutiskt synsätt där jag i insamling och tolkning av data har varit medveten om den förförståelse av ämnet jag fört med mig in i studien. En relativt bred problemställning kräver även en bredd i såväl bakgrundsbeskrivning som i uppsatsens teoriavsnitt. I kapitlet om mediestruktur redogör jag för den senaste utvecklingen på tidningarnas marknad. I teorikapitlet går jag dels igenom hur olika mekanismer påverkar läsarnas beteende och medieval, och dels för hur det grafiska kroppsspråket funge-rar och blir läst av publiken. De följande tre kapitlen i teoriavsnittet behandlar semiotiken och receptionsforskningen med utgångspunkt i Stuart Halls modell om kodning och avkodning. Här behandlas koder och de kulturer som koderna arbetar inom ur ett ideologiskt och ett kognitivt perspektiv. Det senare perspektivet tas upp i det sista kapitlet där jag lyfter fram den sociokulturella meningsnivån som speciellt intressant för receptionsforskningen. I analysen visar jag att ungdomarnas lite kluvna inställning till Helsingborgs Dagblad kan bero på två saker. För det första uppfattas Helsingborgs Dagblad av ungdomarna som en något otillgänglig föräldrafigur som inte speglar deras verklighet. För det andra är upplysningsidealet fast förankrat i de unga, då de menar att det är bra att läsa tidningen för att hänga med i vad som händer. De unga uppfattar därför Helsingborgs Dagblad som både bra och dålig, snygg och ful. En aspekt av att tidningen uppfattas som till för enbart de vuxna är att ungdomarna ännu inte till fullo har erövrat en plats i den tolkande gemenskap som gör det möjligt att ”knäcka” koden. Morgontidningen består av slutna texter som byggs upp enligt vår kulturs paradigmatiska tankeform. Ungdomarna är av kulturen främst tränade i den berättande tankeformen och efterlyser därför tydligare grafiska element som ingångar till mer öppna texter. Den berättande tankeformen är dessutom extra betydelsefull eftersom människan, och då i högsta grad tonåringar, formar sin identitet i en berättande form. I fråga om vad som påverkar ungas medieval rör sig analysen främst kring om ungdomskulturen, och den sociala och kultu-rella bakgrunden har betydelse för de medieval man sedan gör. Dessutom diskuterar jag me-diesystemets inverkan på de val publiken kan göra. Det faktum att det faktiskt inte finns några fullgoda alternativ till lokaltidningen begränsar publikens valmöjlighet. Jag menar att faktorer som sociokulturell bakgrund och i vilken grad ungdomar erövrar en plats i den tolkande gemenskapen bör utgöra grunden för fortsatta studier. Lokaltidningens informationsbärande funktion och viktiga roll för den demokratiska processen i det lokala samhället talar för att den är ett bra medium att fortsätta utgå ifrån. Ungdomars medieval avgörs av om de har fått sådana resurser med sig från starten att de har tillgång till mer otillgängliga medier och koder i samhället. Och morgontidningens fortsatta överlevnad hänger på att de lyckas nå de som möjligen kommer att bli morgondagens prenumeranter.