Kravallerna under EU-toppmötet i Göteborg i juni år 2001 var en för Sverige ganska ny företeelse med våldsamma sammanstötningar mellan demonstranter och polis som uppmärksammades stort i massmedia, både i Sverige och internationellt. Massmedia har ett stort inflytande på hur vi uppfattar vår omvärld, vilket ställer höga krav på att rapporteringen är så saklig och objektiv som möjligt. I den här uppsatsen har två dagstidningar (Dagens Nyheter och Göteborgs Posten), samt en kvällstidning (Aftonbladet) analyserats angående deras rapportering av en specifik händelse under kravallerna, nämligen oroligheterna vid Hvitfeldtska gymnasiet. Syftet har varit att ta reda på om det har förekommit några skillnader i rapporteringen mellan de olika tidningarna och i så fall om det går att visa på vilka. Till grund för min undersökning har jag använt mig av olika teorier inom framförallt nyhetsvärdering och objektivitet. Metoden som används har varit innehållsanalys av övervägande kvalitativ karaktär med vissa kvantitativa inslag. Resultatet av undersökningen visar inte på några dramatiska skillnader mellan de tre tidningarna. De skillnader som dock framkommit är att Aftonbladet till större del använder sig av mer dramatik i sina rubriker än de två andra tidningarna, främst genom användandet av olika citat. Aftonbladet är även den tidning som har flest bilder i förhållande till antalet artiklar, något som är mer förekommande i kvällspress än i dagspress. Likheterna mellan de tre tidningarna är att alla använder sig av ett målande språk, framförallt i de artiklar som handlar om sammanstötningarna mellan demonstranter och polis. Ingen av tidningarna använder sig av värdeladdade ord åt endera parten i någon uppenbar mängd, utan rapporteringen har skett på ett relativt objektivt och sakligt sätt.Det ska poängteras att min undersökning endast har belyst en händelse bland flera som skedde under kravallerna i Göteborg. Därför går det inte att ge en fullkomlig bild av hur rapporteringen av EU-kravallerna har skett i stort. Dessutom har mitt undersökningsmaterial varit relativt begränsat och får därmed inte ses som säkerställda slutsatser, utan enbart som tendenser i hur tidningarna har framställt händelserna vid Hvitfeldtska gymnasiet.

The riots during the EU summit in Gothenburg in June 2001 was a rather new experience for Sweden with violent clashes between demonstrators and police which got a lot of attention in media, both in Sweden as well as internationally. The media has a big influence on how we apprehends the world around us, which sets high demands on a report that is as objective as possible. In this essay two daily papers (Dagens Nyheter and Göteborgs Posten), and one evening paper (Aftonbladet) has been analysed regarding their report of a specific episode during the riots, namely the riots at Hvitfeldtska gymnasiet. The purpose with this essay has been to see if there where any differences in the reports between the three newspapers, and if so, is it possible to show witch ones. To the basis of my examination I have used different theories in areas as news value and objectivity. The method to realize this has been through content analysis, with focus on a qualitative measurement with some quantitative parts. The result of this examination doesn’t show on any dramatic differences between the three newspapers. The differences that did occur was that Aftonbladet to a great intent used more dramatic headlines then the other newspapers, mainly by the use of quotations in their headlines. Aftonbladet is also the newspaper who has the most pictures, in proportion to the total amount of articles, something that’s generally is more common in the evening press than in the daily press. The similarity between the three newspapers were that all of them used a colourful language, mainly in those articles that focused on the clashes between demonstrators and police. None of the newspapers used any valuably words towards either side, in any obvious amount, the report has therefore been executed in a relatively objective way. Furthermore it should be pointed out that my examination is only based on one of many other occasions during the riots in Gothenburg. Therefore it isn’t possible to give a complete view on how the generally report of the riots in Gothenburg has been shown. Furthermore have my examination material been quite limited and should therefore not be judged as conclusive evidence, but only as tendencies in how the newspapers described the riots at Hvitfeldtska gymnasiet.