Detta uppsatsarbete är en litteraturstudie och behandlar ämnet Barn, TV och TV-våld. Inledningsvis diskuteras televisionens utveckling till att ha blivit ett primärmedium i våra hem och det främsta mediet för barn, vilket till stor del beror på att det är lätt att ta till sig rörlig bild. Barnprogrammen har också utvecklats från att vara mer irrealistiska och sagolika till att bli mer verklighetsnära och där inga ämnen är längre tabu. Arbetets främsta inriktning är dock att redogöra för vad forskningen har kommit fram till gällande TV-våldets effekter på barns beteende. Åsikterna inom forskningen om medievåld är delade. Större delen av forskningen är fokuserade på de negativa effekter som TV-våldet kan ge upphov till, främst aggression. Ett fåtal forskare har istället påvisat att TV-våld hos vissa personer kan ge upphov till en så kallad katharsis. Denna teori innebär att individen får utlopp för sina inre aggressioner genom tittande på TV-våld istället för att begå våldshandlingar i verkliga livet. Vår studie vill därför visa på båda dessa forskningsperspektiv. Vi har i uppsatsarbetet kunnat konstatera att de negativa effekterna är övervägande, men att våldet i media dock sällan är den enda och avgörande faktorn för att ett barn skall utveckla ett aggressivt beteende. Dagens forskning har också anlagt ett mer holistiskt perspektiv, vilket innebär att man inkluderar flera faktorer i studien av medievåldets effekter. Man väger in faktorer som kamrater, skola, kön, relationer till familj, samhället i stort, samt individens egen roll. Studien redogör också för att skillnader mellan könen föreligger i fråga om tittande på TV-våld och en påföljande våldsbenägenhet. Barn kan identifiera sig med såväl våldsaktörer som offer. Båda dessa identifikationer kan bidra till negativa effekter I studiematerialet har vi främst utgått från den nordiska forskningen, eftersom vi i Sverige har mycket gemensamt med övriga Norden. USA, som har betecknats som våldets ursprungsland, har ett större utbud av både kanaler och program än vad vi i Norden har. Därför kan man inte jämföra dessa länders effekter av TV-våld och redogöra för dem på ett rättvisande sätt. Definitionen av våld kan i många fall vara diffus och oklar. Våld kan innefatta såväl fysiska som psykiska handlingar. Att våld är så svårdefinierat bidrar därför till svårigheter att mäta effekterna av TV-våld och undersökningarna kan i många fall uppfattas som icke objektiva. Vad som uppfattas som våld hos en person behöver nödvändigtvis inte göra det hos en annan.
This essay is a literature study, which deals with the subject of Children, TV, and TV violence. In the introduction televisions development into becoming a primary media in our homes and the foremost media for children is discussed, which for a large part is because it is easier to take in moving pictures. Children’s programs have also developed from being more unreal and fable like to being more close to reality where no subject is taboo anymore. This work’s foremost aim is however to account for what research has found out concerning TV violence’s effect on children’s behaviour. Opinions within the research on media violence are divided. A greater part of the research is focused on the negative effects which TV violence can cause, mainly aggression. A small number of researchers have instead proved that TV violence in some persons can cause a so-called catharsis. This theory implies that the individual gets an outlet for his inner aggressions through watching TV violence instead of performing acts of violence in real life. Our study will therefore show both of these research perspectives. Vi has in our essay been able to establish that the negative effects are predominant, but also that violence in media is seldom the only and decisive factor for a child to develop aggressive behaviour. Today’s research has also established a more holistic view, which means including many more factors in the study of the effects of media violence. Factors are weighed in such as friends, school, gender, relations to the family, society in general, and the own role of the individual. The study also accounts for that differences between genders exist in the question of watching TV violence and the following tendencies to violence. Children can identify themselves with the aggressor as well as with the victim. Both of these identifications can contribute to negative effects._x000B__x000B_In the material for study we have foremost used research coming from the Nordic countries, since we in Sweden have a lot in common with the other Nordic countries. USA, which has been considered the country of origin for violence, offers a greater number of both channels and programs than we have in the Nordic countries. Therefore one cannot compare these countries effects on TV violence and present them in a fair manor. The definition of violence can in many cases be diffuse and unclear. Violence can contain physical as well as psychological acts. That violence is so difficult to define contributes to the difficulties in measuring the effects of TV violence and the investigations can in many cases be conceived as non-objective. That which is conceived as violence for one person need not necessarily be so for another.