I dagens samhälle pågår ständigt kontakter mellan politiska beslutsfattare och näringslivet. Politikerna vänder sig till näringslivet för att få större beslutsunderlag i vissa frågor och näringslivet vänder sig till politikerna för att kunna ge sina synpunkter i en viss fråga och för att på så sätt kunna påverka beslut så att de blir så fördelaktiga för dem som möjligt. Vårt syfte med den här uppsatsen är att studera hur svenska företag lobbar mot EU-institutionerna. För att kunna uppfylla syftet har följande frågor formulerats Vem eller vilka tar kontakten? Hur tas kontakten? Genom vilka kanaler görs kontakten? Vem eller vilka riktas kontakten till? För att kunna besvara dessa frågor har vi dels gjort en teoretisk litteraturstudie, dels en kvalitativ undersökning i form av informella intervjuer. I vårt resultat av studien kan man se att både företag och politiska beslutsfattare kan vara sändare i denna kommunikationsprocess. Kommunikationen är alltså tvåvägsriktad. Många av kontakterna mellan företagens lobbyister och de politiska beslutsfattarna sker genom informella möten och samtal. Den direkta kontakten med beslutsfattare som ses både som det vanligaste och det mest effektiva sättet till kontakt. De olika kanalerna lobbyisterna använder sig av, förutom de direkta kontakterna, är främst branschorganisationer, media och departementen på nationell nivå. Vanligast är att man lobbar mot Kommissionen. Främst är det tjänstemännen som lobbyingen riktas till, då det är de som samlar information och skriver förslagen. Man arbetar vanligtvis underifrån och uppåt i Kommissionens organisation.

In today´s society contacts are constantly being taken between political decision-makers and the trade and industry. The politicians turn to the trade and industry to get better foundation for decisionmaking in some issues and the trade and industry turn to the politicians to give their view in some issues and by doing so, influencing the political desicions so that they become as advantageous for them as possible. The purpose of this thesis is to study how Swedish companies are lobbying towards the European Union institutions. To be able to fulfil this purpose, we have formulated the following four research questions: Who initiates the contact? How does the contact take place? Through which channels is the contact made? To whom is the contact directed? To be able to answer these questions, we have made a theoretical literature study and a qualitative research by means of informal interviews. In our result of the study, it is clear that the company as well as the political desicion-maker can be the sender in this communication process. The communication is therefore made in both directions. Many of the contacts between the lobbyists in the company and the political decison-makers are made through informal meetings and conversations. The direct contact with political decison-makers is regarded to be the most common and the most effective way to establish contact. The different channels that the lobbyists use, except for the direct contacts, exist mainly through branch organisations, media and political Departments on the national level. Usually you lobby towards the Commision of the European Union. Mainly it is directed towards the white collar workers, for it is they who collect the information and write the propositions. The lobbyists work mainly from the bottom and up in the organisation of the Commision.